EMIR flera undsättningsexp. utsändes, och en av dessa, Stanleys, nådde från Kongo i april 1888 E. vid Albertsjön. Oroligheter bland de infödda kring E. förmådde honom att följa Stanley, och i april 1889 nådde de Bagamoyo. Tillfrisknad efter ett olycksfall, gick E. i tysk tjänst och startade en exp. inåt Östafrika men hade svåra motgångar, uppgav sina planer och drog till Kongo, där han mördades av araber. E:s dagböcker återfunnos och utgivas (sedan 1916) av F. Stuhlmann. E:s iakttagelser, i sht i ornitologi, meteorologi och etnografi, anses vara mönstergilla. — Litt.: F. Stuhlmann, »Mit E. P. ins Herz von Afrika» (1894); P. Reichard, »D:r E. P.» (1895); G. Schweitzer, »E. P.» (1898). C.V.J. Emi'r (arab, amir, pl. umarä, befälhavare, till verbet a'mara, befalla), härskartitel ung. motsvarande »furste». I persiska och turkiska, oftast förkortat till mir, är det en ämbets-mannatitel. Ordet förekommer i en mängd sammanställningar, dels som hedersnamn, t. ex. amir al-mu’mimn, »de troendes behärskare», ss. Bagdadkaliferna m. fl. kallade sig, amir al-muslimin, »muslims furste», använt av almo-raviderna (se d. o.) m. fl., amir al-umarä, »furstarnas furste», överbefälhavaren för Bagdad-kalifernas turkiska livvakt, dels som beteckning för olika slag av befattningsinnehavare, t. ex. amir al-hadjdj, ledare för vallfarten, amir ar-rahl, transportbefälhavare, amir al-bahr, sjöbefälhavare, vilket sistn. trol. närmast givit upphov till ordet amiral (se d. o.). — E m i r a't, det område, varöver en e. härskar. G. O-r. Emi'r Basehi'r (1767—1851) av släkten Schihab, emir i Libanon 1789—1840. Se D r u-s e r och Schihab. Emislövs kyrka. Emislöv, s:n i ö. Göinge hd, Kristianstads län, s. ö. om Broby; 29,u kvkm., allt land; 988 inv. (1930; 34 inv. pr kvkm.); 11,67 kvkm. åker (1927; 40 % av landarealen), 12,04 kvkm. skogsmark. — Pastorat: ö. Broby och E., ö. Göinge kontrakt. — Inom E. finnas flera fornlämningar. O. P. Emissa'rie (lat. emissa'rius), sändebud; i sht förr ofta: hemlig agent, spion. Emission [-fo'n] (lat. emi'ssio), utsläppande i marknaden av sedlar, obligationer, förlags-bevis, aktier o. d. — E. av obligations- och förlagslån sker vanl. genom förmedling av banker el. bankirfirmor (i vissa länder, t. ex. Norge, även av sparbanker), vilka då kallas e mitten ter av lånen. För sin medverkan få dessa ant. viss provision å det belopp, de försålt, el. också övertaga de hela el. delar av det emitterade beloppet i fast räkning till viss kurs, övertagningskursen, och erhålla sin gottgörelse ur skillnaden mellan denna kurs och den, som allmänheten får betala, emissionskursen, vars höjd bl. a. beror av för lånet utfäst ränta, ställd säkerhet, föreskrivna återbetalningstider m. m. samt av räntan för tillfället på marknaden för långa lån och förväntningarna i fråga om dess framtida gestaltning. Lth. Emissionsbank, bank, som har till ändamål att, jämte drivande av vanlig bankrörelse, medverka vid bildande och ombildande av a.-b. för ekonomisk verksamhet. I Sverige utfärdades 5/a 1909 en lag ang. emissionsbanker, men någon e. har icke kommit till stånd här. Lth. Emissionsbolag med uppgift att medverka vid bildande och ombildande av a.-b. samt att driva handel med aktier i dem ha i Sverige huvudsaki. förekommit som dotter- el. sido-bolag till större affärsbanker. Efter ändring 22/e 1921 stadgar 1911 års banklag numera förbud för bank att förvärva aktie i e. (så framt ej fråga är om i handeln allmänt förekommande aktie samt K. m:t meddelat tillstånd till förvärvandet), varför e. icke längre kan bildas som dotterbolag till bank. Lth. Emissionsförmåga, fys., förmåga att utsända strålning. Ordet användes både om korpus-kulär strålning och olika slag av ljusstrålning. A. B. L. Emissionskurs, se Emission. Emissionsskatt kallas en skatt, som utgår vid emission el. införande i landet av aktier o. d. värdepapper. E. utgöres vanl. i vissa procent av värdet vid papperens emottagning och erlägges av den, som emitterar, men överflyttas vid framgångsrika emissioner på köparen. I st. f. e. uttages ibland skatt å själva stiftelseurkunden för bolag och andra ekonomiska sammanslutningar, beräknad efter aktiekapitalet (totala el. inbetalda), tillgångarna el. dyl. A.Vr. Emissionsspektrum, seSpektralanalys. Emissionsteori, fys., betecknar en teori för — 523 — — 524 —