EMULSOR M. Sjöbeck foto. u Emån vid Bäckseda, söder om Vetlanda. vallmofrö, samt gummihartser innehålla i sig själva såväl emulgendum som emulgens, och av dem kan beredas e. genom att noggrant utröra de fint krossade fröna med vatten, varvid bildas s. k. äkta el. naturlig e. Ss. ex. på av naturen beredd e. kan anföras mjölk, i vilken fettet hålles i fint fördelat tillstånd av mjölkens äggvita. Övriga e. (s. k. konstgjorda e.) beredas så, att emulgendum och emulgens först blandas, varefter vattnet tillsättes i små portioner under flitig omröring. E.-formen begagnas för att göra feta och illa-smakande läkemedel lättare att intaga samt att mildra starkt retande medels inverkan på tarmen. De vanligast förekommande e. äro sådana beredda av olivolja, mandelolja, torskleverolja samt kamfer-e. Någon gång användes, ehuru oriktigt, benämningen e. på en uppslamning av i vatten olösliga ämnen, ss. krita och vismut-subsalicylat. Om betydelsen av fettets emul-gering vid digestionen, se Matsmältning. J.H. Emu'lsor, apparat, med vilken fett i smält tillstånd finfördelas och blandas (emulgeras) med skummjölk, av vilken skall beredas ost (margarinost). L. F. Ii. Emund, kallad »Slemme» el. »Gamle», son till Olof Skötkonung, efterträdde sin halvbroder Anund Jakob ss. svensk konung. E. skildras av Adam av Bremen i svarta färger; han skall bl. a. ha varit en ljum kristen. Detta synes dock hänga samman med att han gynnade en viss Osmund (se denne), som i Sverige sökte etablera en gentemot Ham-burg-Bremen självständig kyrka. Vidare är från E:s regering känt ett krigståg österut och en gränsläggning gentemot Danmark. Att E. härvid skulle ha avträtt Blekinge till Danmark låter sig icke bevisa. E. dog före 1066 och efterträddes av Stenkil. B. Emys, ett släkte sköldpaddor, se Kärrsköldpaddor. Emån (eg. dimån el. dyl., till fsv. èm, èmber, isl. eimr, imma), vattendrag i ö. Småland, upprinner å Småländska höglandet och mynnar i n. delen av Kalmarsund. E. har 2 källgrenar, som båda komma från trakten av Nässjö. Den s., ehuru något mindre än den n., har namnet E., avvattnar Storsjön (285 m. ö. h.) och Vallsjön m. fl. och passerar något s. om Vetlanda fram till Holsby, där den förenas med den n. grenen (Skedeån, Solgenån), vilken genomflyter Nömmen (15 kvkm., 219 m. ö. h.) och Solgen (23 kvkm., 195 m. ö. h.) samt genom biflöden avvattnar Spexhultsjön, Vixen-sjöarna m. fl. Från Holsby flyter E. i ö. riktning i den breda dalgången förbi Ädelfors och mottager vid Järnforsen från vänster Bellen-ån, som genomflyter sjöarna Mycklaflon (med Skedesjön 19 kvkm.) och Bellen. I närheten av Målilla tillstöta, 89 m. ö. h., de båda största tillflödena, från vänster Silverån-Brusan, som kommer från s. Östergötland och genomflyter Hulingen (10 kvkm.), och från höger Gård-vedaån, vilken rinner parallellt med E. och avvattnar Värnen och Saljen m. fl. sjöar. E. fortsätter i s. riktning, genomflyter den träsk-liknande sjön Ryningen (83 m. ö. h.), rinner med ö. huvudriktning förbi Högsby och har sedan flera skarpa krökar och förgreningar, innan den når utloppet vid Em s. om Påskalla-vik. Nedanför Målilla är dalen mångenstädes odlad, men markerna äro lågt belägna, delvis invallade och utsatta för svåra översvämningar. E:s längd är c:a 220 km.; flodområdets storlek 4,470 kvkm. De många fallen äro ofta utbyggda; de största kraftverken äro Klinte och Brunnshult i Skedeån, Blankeström, Högsby och Fins jö. Nedom Solgen är den installerade effekten c:a 19,000 hkr, den beräknade effekten vid industriellt medelvatten 16,000 hkr och vid normalt medelvatten 39,000 hkr. — I E. finnes kungsådra från Silveråns mynning till havet och allmän flottled å hela sträckan inom Kalmar län. S. E-s. En (grek.), i, vid, på; i sv. sammansättningar, t. ex. endemisk m. fl., se nedan. En [ä] (fra.), i, ini; ofta i sv. sammansättningar, t. ex. e n g r o s-, eg.-, i stort; framför b, m, p med formen e m-, t. ex. emballage. En (hebr., »källa», grundform 'a'jin, i sammansättningar 'èn), beståndsdel i namn på källor ss. Rogelkällan ('èn röghè'l), 1 Kon. 1:9, Drakkällan ('èn hattanni'n), Neh. 2:13 m. fl., vidare i ortnamn benämnda efter en närbelägen källa, ss. En-Gedi (se d. o.), En-Dor (se d. o.), En-Mispat (1 Mos. 14:7, »Rättskällan», se K a-d e s) m. fl. G. Bsm. En, Juni'perus, barrträdsläkte av cypress-fam., innefattande o. 30 arter med utbredning — 539 — —- 540 —