ENDOTEL saprofytiska svampar, vilkas sporsäckar uppstå ss. sidogrenar på hyferna el. av delar av sådana, i andra fall bildas genom kopulation mellan gameter med motsvarande ställning. Hos släktet Erema' scus bildas i varje sporsäck 8 sporer, hos Endomy'ces (se d. o.) 4. O. Gz. Endopati' (till grek, endon, in i, och pathos, känsla), inom filosofien beteckning för den psykologiska process, varigenom vi besjäla tingen och varelserna i vår omgivning, tillskriva dem mänskliga drifter och impulser och på detta sätt »leva oss in i dem», »förstå dem». Under termen »Einfühlung» har e:s begrepp alltifrån Herder, Jean Paul, R. Vischer fram till Groos, Lipps och Volkelt spelat en stor roll inom tysk estetik; inom kunskapsläran har dess betydelse framhållits av bl. a. Dilthey, Lipps, Jodl. Jfr Antropomorfism. A. N. Endophyllum [-fy'-], svampsläkte, se Rostsvampar. Endopla'sma, biol., se Cell, sp. 1065. En-Dor (hebr. 'èn-dör), ort i stammen Ma-nasse n. om lilla Hermon, s. om Tabor. Enl. En-Dor. 1 Sam. 28:7 besökte Saul kort före sin död en andebesvärjerska i E., som åt honom frambesvor Samuels ande. E. nämnes även i Ps. 83:11, Jos. 17:11. G. Bsm. Endoskopi' är ett sammanfattande namn på medicinska undersökningsmetoder, med vilka vi kunna upplysa och se inuti håligheter i kroppen. De instrument, som användas härtill, endoskop, äro rörformiga med el. utan optiskt system samt försedda med en ljuskälla, som lyser upp den hålighet, vars innersida skall undersökas. Bland de viktigaste endosko-pen märkas: cystoskop (se d. o.) för urin-blåsan, rektoskop för ändtarmen, esofagoskop för matstrupen, trakeo- och bronkoskop för luftvägarna samt torakoskop för brösthålan. Endoskopen äro så konstruerade, att man di rekt under ögats kontroll kan utföra en hel del operativa ingrepp inuti kroppshåligheterna, ss. t. ex. avlägsnande av främmande kroppar el. tumörer. P. M. S. Endosmos [-å's], den vätskeström, som äger rum till ett med semipermeabla väggar försett kärl, så länge lösningen i detta har högre osmotiskt tryck än yttervätskan. Med e. menar man även ofta osmos överhuvudtaget (se O s-m o t i s k t tryck). — Ang. elektrisk endosmos se d. o. Wk. Endospe'rm, frövita, se Frö. Endospo'rer. 1) Se S p o r e r. 2) Endospor (endosporium) betecknar även det inre, tunnare och färglösa lagret i sporväggen i pollenkornens membran till skillnad från det yttre, fastare och ofta färgade, som benämnes exosporium, resp, e p i s p o r i u m. O. Gz. Endossa't el. endossat a'r i e [ap-] (till fra. endosser, taga på sig, ikläda sig, av en, på, och dos, rygg), den, på vilken en växel el. annat dokument genom endossement (se d. o.) överlåtes. Endossement [fra. ädåsmä'; sv. uttal [-arjdåsa-ma'g],-] {+arjdåsa- ma'g],+} påteckning på baksidan av växel, check, konossement o. d. för dess överlåtande från den, till vilken dokumentet ställts el. tidigare överlåtits, till annan person. Ofta angives därvid ej den senares namn (e. in b 1 a n c o). Lth. Endosse'nt [ap-], den, som genom endossement (se d. o.) överlåter växel el. annat dokument. Endosty'1, hypobrankialränna, benämnes en hos manteldjuren (se d. o.) och lansettfisken (se d. o.) längs mittlinjen på buksidan av gältarmen belägen flimmerränna, i vilken födan transporteras till tarmmynningen. H. W. Endote'1. Det epitel (se d. o.) el. epitellik-nande cellager, som bekläder insidan av hjärta, blod- och lymfkärl, slutna hålrum i kroppen, ss. hjärtsäck, lungsäckar, bukhåla, och som avgränsar saftluckorna mellan centrala nervsystemets hinnor samt även bekläder en stor del andra, spridda smärre hålrum och springbild-ningar i kroppen, kallas med ett gemensamt namn e. E.-cellerna ligga i ett enkelt lager, äro platta, skivformiga, försedda med en likaledes tillplattad kärna och ligga tätt fogade intill varandra, varför ett e. bäst kan karakteriseras som en tunn cellhinna. Cellgränserna framkomma särsk. tydligt vid färgning med silversalt (se fig.). De äro ibland rätt jämna, oftast äro de dock, ss. på bilden, oregelbundna, slingrande och vågiga. Utom sin avgränsande och skyddande uppgift — i och för sig av mycket stor betydelse — har e. säkert också en del — 561 — — 562 —