- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 8. Egennamn - Falke /
575-576

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engberg, Arthur - Engberg, Karl Gabriel - Engberg, Gunner - Engdahl, Axel - Engdahl-Jägerskiöld, Emma Matilda - Enge, Nils - Enge, Erik - Engebrechtsz., Cornelis - En-Gedi - Engel, Johann Jakob - Engel, Johan Carl Ludvig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ENGBERG 1928). Bland hans skrifter märkas »Karl Marx el. Henrik de Man?» (1929). T. E-r. Engberg, Karl Gabriel, finländsk målare (f. 1872). E. har studerat en kortare tid vid Konstföreningens ritskola i Helsingfors samt vidare på kontinenten, men är övervägande självlärd. Till sin läggning en lyrisk målar-poet, har han funnit sina bästa motiv i vida lappländska vyer el. disiga höstbilder. På senare år kan man iakttaga en mer dekorativ uppläggning av bilderna. Jkr. Engberg, G u n n e r, dansk präst (f. 1882), sekreterare i centralföreningen av K. F. U. M. i Danmark 1909—21, kyrkoherde på Strynö 1921—25, generalsekreterare i Köpenhamns K. F. U. M. E. har bl. a. utg. »Den kristelige Ungdomsbevægelse» (1928). S.N. Engdahl, Axel Edvard, revyförf. och teaterledare (1863—1922), övertog 1903 jämte A. Lavén (se denne) Folkteatern i Göteborg, som han från 1906 ensam ledde. E. var en slagfärdig, godmodigt älskvärd och ytterst populär skämtare, skrev en rad högt skattade revyer, där hans styrka var den aktuella kupletten och den folkliga visan. Bland hans dilettantiskt självsvåldiga, men av personligt temperament burna egna framställningar märkas Lundström i »Andersson, Pettersson och Lundström» samt Stor-Klas i »Stor-Klas och Lill-Klas». G. K-g. Engdahl-Jägerskiöld, Emma Matilda, f. Madsén, finländsk operasångerska (1852— 1930), debuterade 1875 på Svenska teatern i Helsingfors och vann anställning vid dess operascen. Hon fortsatte sin utbildning hos F. Lamperti, fru Viardot och fru Marchesi. 1881— 88 uppträdde hon framgångsrikt som konsert-och operasångerska i utlandet. 1888 tog hon initiativ till en ny sv. scen i Helsingfors. E. var 1871—79 g. m. apotekaren E. Engdahl, från 1881 m. sedermera hovrättsassessorn Krister Jägerskiöld. O. A-n. Enge, Nils Nilsen, norsk politiker (1816— 86), 1831 skollärare, 1849 länsman, tillhörde Stortinget 1847—82 (utom 1874—76), var 1880 —82 president i Lagtinget. Ss. politiker anslöt han sig till Ueland (se denne) och bondepartiet i kampen mot byråkratien och var på sin tid en av Norges inflytelserikaste män. H. Bg. Enge, Erik, norsk politiker (f. 1852), medl. av Stortinget 1898—1906 och 1910—12, tillhörde ett flertal olika kommittéer, var 1905 medl. av den stortingsdepulation, som anmodade prins Karl av Danmark att bli Norges konung, var 1912—13 jordbruksminister i Bratlies ministär. E. var ss. politiker en framstående och energisk representant för lantbefolkningen H. Bg. Engebrechtsz., C o r n e 1 i s, holländsk må lare (1468—1533), verksam i Leiden, blev lärare för Lucas van Leiden och således en föregångare till det egentliga holländska måleriets grundläggare, bevarade bättre än andra från de n. nederländska provinserna under 1400-talet framträdande målare sitt nationella kynne, intimiteten, det vardagsmässiga och glädjen vid landskapets skönhet; den antågande renässansen satte dock vissa spår i hans konst. Hans färggivning är ljus, nästan grell. I Leidens museum finnas två altarbilder av E., i Dresden-galleriet en rundbild med den helige Antonius’ frestelse. En korsfästelsescen i Nationalmuseum, Stockholm, tillräknas hans skola. E. W. En-Gedi (hebr. 'èn-gæ'dhi), oas vid v. stranden av Döda havet i Juda öken, där ännu ruiner finnas vid en källa kallad 'Ain Dschidi. Platsen hette tidigare, enl. 2 Krön. 20:2, Hasa-son-Tamar och var rik på palmer. E. omtalas även i Jos. 15:62, 1 Sam. 24:1 f., Höga V. 1:14 och Hes. 47:10. G. Bsm. Engel, Jo hann Jakob, tysk populärfilosof (1741—1802), skrev »Der Philosoph für die Welt» (2 bd, 1775—1777; sv. övers. »Philo-sophen för hela verlden», 1796), »Herr Lorenz Stark» (1801; sv. övers. 1824). »Sämtliche Schriften» i 12 bd (1801—06). — Litt.: K. Schröder, »J. J. E.» (1897). A. Bd. Engel, Johan Carl Ludvig, tysk-finländsk arkitekt (1778—1840), utbildades i Ber- J. C. L. Engel: Universitetshuset i Helsingfors. lin, där han på konstakad. var samtida med Schinkel, verkade som stadsarkitekt i Reval 1809, där han bl. a. byggde de Stenbockska och Tollska palatsen vid domen, överflyttade därefter till Petersburg men fick 1816 anställning i Finland, där han byggde ob-servatoriet vid Åbo och 1820 blev arkitekt vid nybyggnadskommissionen i Helsingfors och 1824 intendent vid byggnadsstyrelsen. E. har förtjänsten av denna stads återuppbyggande i ståtlig klassisk hållning. Flera militära, civila och kyrkliga byggnader, till — 575 — — 576 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Apr 21 18:51:11 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-8/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free