Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Engberg, Arthur
- Engberg, Karl Gabriel
- Engberg, Gunner
- Engdahl, Axel
- Engdahl-Jägerskiöld, Emma Matilda
- Enge, Nils
- Enge, Erik
- Engebrechtsz., Cornelis
- En-Gedi
- Engel, Johann Jakob
- Engel, Johan Carl Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENGBERG
1928). Bland hans skrifter märkas »Karl Marx
el. Henrik de Man?» (1929). T. E-r.
Engberg, Karl Gabriel, finländsk målare
(f. 1872). E. har studerat en kortare tid vid
Konstföreningens ritskola i Helsingfors samt
vidare på kontinenten, men är övervägande
självlärd. Till sin läggning en lyrisk
målar-poet, har han funnit sina bästa motiv i vida
lappländska vyer el. disiga höstbilder. På
senare år kan man iakttaga en mer dekorativ
uppläggning av bilderna. Jkr.
Engberg, G u n n e r, dansk präst (f. 1882),
sekreterare i centralföreningen av K. F. U. M. i
Danmark 1909—21, kyrkoherde på Strynö
1921—25, generalsekreterare i Köpenhamns
K. F. U. M. E. har bl. a. utg. »Den kristelige
Ungdomsbevægelse» (1928). S.N.
Engdahl, Axel Edvard, revyförf. och
teaterledare (1863—1922), övertog 1903 jämte A.
Lavén (se denne) Folkteatern i Göteborg, som
han från 1906 ensam ledde. E. var en
slagfärdig, godmodigt älskvärd och ytterst populär
skämtare, skrev en rad högt skattade revyer,
där hans styrka var den aktuella kupletten
och den folkliga visan. Bland hans dilettantiskt
självsvåldiga, men av personligt temperament
burna egna framställningar märkas Lundström
i »Andersson, Pettersson och Lundström» samt
Stor-Klas i »Stor-Klas och Lill-Klas». G. K-g.
Engdahl-Jägerskiöld, Emma Matilda,
f. Madsén, finländsk operasångerska (1852—
1930), debuterade 1875 på Svenska teatern i
Helsingfors och vann anställning vid dess
operascen. Hon fortsatte sin utbildning hos F.
Lamperti, fru Viardot och fru Marchesi. 1881—
88 uppträdde hon framgångsrikt som
konsert-och operasångerska i utlandet. 1888 tog hon
initiativ till en ny sv. scen i Helsingfors. E.
var 1871—79 g. m. apotekaren E. Engdahl,
från 1881 m. sedermera hovrättsassessorn
Krister Jägerskiöld. O. A-n.
Enge, Nils Nilsen, norsk politiker (1816—
86), 1831 skollärare, 1849 länsman, tillhörde
Stortinget 1847—82 (utom 1874—76), var 1880
—82 president i Lagtinget. Ss. politiker anslöt
han sig till Ueland (se denne) och
bondepartiet i kampen mot byråkratien och var på sin
tid en av Norges inflytelserikaste män. H. Bg.
Enge, Erik, norsk politiker (f. 1852), medl.
av Stortinget 1898—1906 och 1910—12,
tillhörde ett flertal olika kommittéer, var 1905
medl. av den stortingsdepulation, som
anmodade prins Karl av Danmark att bli Norges
konung, var 1912—13 jordbruksminister i
Bratlies ministär. E. var ss. politiker en
framstående och energisk representant för
lantbefolkningen H. Bg.
Engebrechtsz., C o r n e 1 i s, holländsk
må
lare (1468—1533), verksam i Leiden, blev
lärare för Lucas van Leiden och således en
föregångare till det egentliga holländska måleriets
grundläggare, bevarade bättre än andra från
de n. nederländska provinserna under
1400-talet framträdande målare sitt nationella kynne,
intimiteten, det vardagsmässiga och glädjen vid
landskapets skönhet; den antågande
renässansen satte dock vissa spår i hans konst. Hans
färggivning är ljus, nästan grell. I Leidens
museum finnas två altarbilder av E., i
Dresden-galleriet en rundbild med den helige Antonius’
frestelse. En korsfästelsescen i
Nationalmuseum, Stockholm, tillräknas hans skola. E. W.
En-Gedi (hebr. 'èn-gæ'dhi), oas vid v.
stranden av Döda havet i Juda öken, där ännu
ruiner finnas vid en källa kallad 'Ain Dschidi.
Platsen hette tidigare, enl. 2 Krön. 20:2,
Hasa-son-Tamar och var rik på palmer. E.
omtalas även i Jos. 15:62, 1 Sam. 24:1 f., Höga V.
1:14 och Hes. 47:10. G. Bsm.
Engel, Jo hann Jakob, tysk
populärfilosof (1741—1802), skrev »Der Philosoph für die
Welt» (2 bd, 1775—1777; sv. övers.
»Philo-sophen för hela verlden», 1796), »Herr Lorenz
Stark» (1801; sv. övers. 1824). »Sämtliche
Schriften» i 12 bd (1801—06). — Litt.: K.
Schröder, »J. J. E.» (1897). A. Bd.
Engel, Johan Carl Ludvig,
tysk-finländsk arkitekt (1778—1840), utbildades i Ber-
J. C. L. Engel: Universitetshuset i Helsingfors.
lin, där han på konstakad. var samtida med
Schinkel, verkade som stadsarkitekt i Reval
1809, där han bl. a. byggde de Stenbockska
och Tollska palatsen vid domen, överflyttade
därefter till Petersburg men fick 1816
anställning i Finland, där han byggde
ob-servatoriet vid Åbo och 1820 blev arkitekt
vid nybyggnadskommissionen i Helsingfors
och 1824 intendent vid byggnadsstyrelsen.
E. har förtjänsten av denna stads
återuppbyggande i ståtlig klassisk hållning. Flera
militära, civila och kyrkliga byggnader, till
— 575 —
— 576 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Apr 21 18:51:11 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-8/0354.html