ENGELSBERG tande klassiska och moderna repertoar gjorde sig ett namn ss. en av det samtida Tysklands främsta komiska karaktärsskådespelare, full av strålande humor och fantasi och med sällsynt bredd och saft i framställningen. Senare' ägnade sig E. uteslutande åt gästspel. Bland hans roller märkas Falstaff, värdshusvärden i »Minna von Barnhelm», Reif von Reiflingen och Kollega Crampton. G. K-g. Engelsberg [-bärk], E. S., pseud. för E. Schön i Vien, tonsättare (1825—79), har komponerat omtyckta, särsk. humoristiska, manskörer, dessutom pianosonater, stråkkvartetter och orkesterverk, vilkas publicering han dock förbjöd i sitt testamente. F.S-l. Engelsburg [-bork], tyska namnet på Castel San Angelo i Rom (se d. o.). Engelska damer el. systrar, katolsk kon» gregation, som 1630 bildades i München av eng. adelsdamer, vilka gått i landsflykt för sin katolska tros skull och förut tillhört jesuitin-nornas av Mary Ward 1609 grundade men av Urban VIII 1620 upphävda samfund. Den verkar huvudsaki. för den kvinnliga ungdomens fostran och undervisning och har vunnit utbredning i England, Bayern, Hessen, Preussen, Österrike, Italien och Indien. B.D.A. Engelska församlingen i Göteborg fanns redan 1691. Enl. stadens privilegier av 1621 skulle 2 av de 6 rådmännen vara skottar. Under 1700-talet inflyttade ett betydande antal engelsmän, i sht skottar. Sedan de reformerta 1741 fått religionsfrihet, ämnade de bygga en kyrka, vilket dock ej blev av. E. f. hade 1762—1837 sin gudstjänstlokal i Hallska huset, ö. Hamngatan 19. 1837 invigdes den nuv. S:t Andrew church. Sedan 1822 kallar E. f. själv sin präst, som utnämnes av och lyder under Londons biskop. C.V.J. Engelska församlingen i Stockholm anses leda sitt ursprung från en o. 1700 inrättad fattigbössa, urspr. avsedd för nödställda eng. sjömän, till vilken kaptenen på varje till staden ankommande eng. skepp erlade 24 rdr. De fåtaliga engelsmännen höllo gudstjänst i legationens hus vid Götgatan. Londons biskop tog 1842 initiativ till inrättandet av en egen gudstjänstlokal, men först 1855 anställdes någon präst och 1863 lades grundstenen till en kyrka (vid Rörstrandsgatan), som invigdes 1866 och revs 1913, då den nuv. kyrkan vid Strandvägen uppfördes. Präst utses ss. vid E. f. i Göteborg (se d. o.). — Litt.: J. H. Swinstead, »The English church in Stockholm» (1913). C.V.J. Engelska kanalen, eng. English channel, fra. La Manche, den 640 km. långa havsarm, som skiljer Frankrike och England. Den öppnar sig trattformigt mot Atlanten, i det att dess v. mynning är 160 km. bred, medan den förbindes med Nordsjön i ö. med det endast 30 km. breda sundet vid Calais (Pas de Calais). Djupet är här 35—55 m. och maximidjupet 63 m. Härifrån sänker sig bottnen sakta mot Atlanten, så att djupet i v. i medeltal uppgår till 110 m. Utanför de normandiska öarna finnes en smal djupränna, Hurds deep, som med en längd av 110 km. stryker i E. k:s riktning. Dess största djup är 171 m. Tidvattensrörelsen är kraftigt utpräglad. Tidvattensvågen behöver 6V2 tim. för att passera från Scillyöarna till Dover. Skillnaden mellan ebb och flod växer i samma riktning, näml, från 6,2 m. vid Oues-sant till 7,9 vid Boulogne. Däremot avtar ytvatt-nets salthalt från 35,4 °/oo i v. till 35 °/oo vid Calais. — E. k. har uppstått i geologiskt sen tid. Ännu under istiden intogs dess mitt av en flack floddal, i vilken ett antal bifloder mynnade. Deras dalfåror kunna ännu spåras i E. k:s botten. Genom en sänking av jordskorpan i denna del av Europa sattes den stora dalen mellan England och Frankrike under havsytan. Sist, näml, omedelbart efter istiden, bildades på detta sätt E. k:s smalaste del, Pas de Calais. Kustbildningen på E. k:s båda sidor är mycket likartad, särsk. i ö., där såväl den eng. som den franska kusten består av lodräta krit-väggar. Längre i v. uppvisar den eng. kusten talrika naturliga hamnar (Spithead), medan den franska nästan fullständigt saknar dylika. I våra dagar planerar man att förbinda de båda sidorna av E. k:s smalaste del med en tunnel. — Ur nautisk synpunkt åtnjuter E k. ett ganska dåligt rykte. Ss. ovan påpekats, är tidvattensrörelsen särdeles kraftig, och tjocka el. dålig sikt förekomma mycket ofta. I Dover strait (Pas de Calais) och n o. därom ligga vidsträckta och grunda sandbankar. Farliga undervaltensklippor förekomma exempelvis vid Scillyöarna och kring öarna i yttre delen av S:t Malogolfen. I sistn. område är vid spring-tid maximihöjdskillnaden mellan högt och lågt vatten o. 10 m., och tidvattensströmmen rinner då med en maximifart av o. 9 knop. Den livliga trafiken såväl genom kanalen som mellan eng. och franska hamnar jämte utsjöfisket innebära under tjocka en så gott som ständigt lurande fara för kollision. I E. k. blåsa över vägande v. vindar och stiltje råder sällan. Ett stort antal fyrskepp och fyrar — numera även radiofyrar — giva navigatören god ledning genom farvattnet. J.F.\ E.Hg. Engelska komedianter, gemensam beteckning för de urspr. av eng. yrkesskådespelare beståen de teatersällskap, som från o. 1590 till fram-emot 1670 bereste det germanska Europa, särsk. Holland, Tyskland och Österrike, och där bl. a., — 587 — — 588 —