ENHYDRIS vid 1800-talets mitt var en typisk representant för det gemytliga genremåleriet med motiv från den småborgerliga världen. E. W. Enhy'dris, rovdjurssläkte, se H a v s u 11 e r. Enhärjar, se Einherjar. Enhörna, socknar i Södermanland, se Y t-terenhörna och överenhörna. Enhörning, ett fabeldjur, som troddes ha hästgestalt och ett långt spiralvridet horn i pannan; antogs förekomma i Indien och Afrika. Domenichino: Jungfrun med enhörningen. Palazzo Farnese, Rom. Möjligen härrör sagan från de reliefartade framställningarna av uroxen i Babylon och fick näring genom fynden av mammutbetar. Den äldsta beskrivningen av e. gav perserkonungen Artaxerxes’ livläkare. Under medeltiden visade man i kuriositetssamlingar nos-hörningshorn el. narvalständer ss. horn av e. Man tillskrev dessa horn ett oerhört värde; pulveriserade nyttjades de som medel mot alla gifter. E. gällde som symbol för jungfruligheten, gavs ss. attribut åt den heliga Justina och användes ofta i heraldiken (t. ex. i Storbritanniens vapen). Det hos Job (39:12 f.) omtalade djuret, av Luther översatt med e., tolkas nu ss. vildoxe. [H. W.]* Enhörning, Erik August, industriman (f. 18/n 1860), inträdde 1877 i farbroderns (J. A. E.) trävarufirma i Sundsvall och blev efter hans död 1885 chef där samt förblev efter företagets ombildning till a.-b. 1891 dess chef under många år. E., som är ordf, i ett stort antal ekonomiska sammanslutningar, har varit led. av F. k. 1904—10, 1919 och sedan 1924. Lth. Enhörningen el. M o n o c e r o s, en stjärnbild på s. himlen mellan Stora och Lilla hunden. Den innehåller 72 stjärnor starkare än 6:e storleken, ingen ljusstarkare än 4 :e storleken. E. innehåller många dubbelstjärnor, stjärnhopar, nebulosor och föränderliga stjärnor. Ch. Enhörnings trävaru-a.-b., J. A., Sundsvall, började sin verksamhet 1891, äger o. 70,000 tunnland skogar i Västerbottens, Norrbottens och Jämtlands län samt driver sågverk m. m. vid Kubikenborg, Heffners och Karlsvik, alla i Västernorrlands län. Arbetarantal o. 1,000. Årstillverkning (1929) c:a 35,000 standards trävaror och c:a 12,000 ton våt trämassa. Omslutning 3i/i2 1929: 24,4 mill. kr., därav aktiekapital 5,3 mill. Lth. Enicone'tta, ett släkte dykänder, se A1-förrädare. Eni'gma (grek. ai'nigma), gåta. — Enigmat i s k, gåtfull, oförklarlig. Enjambenient [äzäbmä'] (av fra. enjamber, taga ett långt steg), metrisk företeelse, om vars karaktär teoretikerna ej äro överens men som mera allmänt kan sägas bestå däri, att i en dikt en mening ej avslutas i en versrad utan fortsättes i en följande. Ex.: där ligger högt på kyrkogårdens breda av runstensstycken delvis resta mur den late Söndag. (Heidenstam.) E., som varit en litterär tvistefråga, framför allt i Frankrike, godtogs av Ronsard och Plejaden, utdömdes av Malherbe och Boileau, åtm. för högre genrer, men började åter användas mot slutet av 1700-talet för att av romantikerna utnyttjas med stor virtuositet. — Litt.: F. Wulff, »Om värsbildning» (1896); H. Söderbergh, »Rimstudier» (1897). H.E. Enkammarsystem, form af folkrepresentation med en enda kammare. Av vikt för detta systems tillämpning i senare tid blevo 1791 och 1793 års franska författningar samt den radikala franska författn. av 1848. Den norska författn. av 1814 införde en modifierad form av e., i det att stortinget valdes och fortfarande väljes ss. en enda kammare, vilken vid vissa frågors behandling uppdelar sig i två. I Danmark infördes ett e. genom 1855 års författn., som dock fick kort varaktighet. Såväl i England som i Sverige ha vid upprepade tillfällen, dock utan resultat, från radikalt håll framförts krav på e. I allm. torde uppfattningen vara, att e. ss. utgörande ett mera direkt uttryck för folkviljan är mera demokratiskt än tvåkammarsystemet. I flera av de genom världskriget nytillkomna el. omskapade staterna är e. infört, gärna kompletterat med folkomröstningsinst. Bland länder i våra dagar med e. kunna nämnas: Bulgarien, Estland, Finland, Jugoslavien, Lettland, Litauen, Turkiet, Tyska riket jämte dess delstater m. fl. Grekland har nyligen övergått från e. till två-kammarsystem. J. E. N. — 663 — — 664 —