ENKRINITER 1 Tim. 4:3—6), som avböjde köttföda, äktenskap m. m. S. N. Enkrini'ter, Enkrini'tkaik, geol., se E n cri-n u s. Enkä't [arj-], se Enquète. Enkönad, skildkönad, diklin, är en blomma, som innehåller blott ståndare el. fruktblad, tvåkönad (monoklin), då i blomman båda dessa slag av blad finnas. Jfr Blomma, sp. 220. O. Gz. Enköping, stad i Uppland, Uppsala län; ll,7ø kvkm.; 5,925 inv. (1931). E. är beläget där Enköpingsåsen genomskäres av Enkö-pingsån, 5 km. från Mälaren. Vid dessa urgamla trafikleders skärningspunkt uppstod tidigt bebyggelse. Redan i forntiden var E. tings-och marknadsplats för Fjärdhundraland samt skärningspunkten för eriksgatans (se d. o.) bort- och hemväg. Sedan den tiden har E. varit centrum för den kringliggande bygden, omfattande Trögds, Åsunda samt delar av Torstuna, Lagunda och Håbo hd. — Den egentliga staden ligger s. v. om åsen, ned mot ån. Dess centrum är Stora torget, beläget mellan stadens huvudgator, Kyrkogatan och Kungsgatan, den senare genomfartsleden Stockholm —Västerås. Kring torget och i dess närhet äro stadens affärskvarter och viktigare byggnader belägna. — Efter den sista stora branden 1799 fick staden sin nuv. stadsplan, enl. vilken gatorna skära varandra i räta vinklar. Den enda gata, som ger någon bild av det medeltida gatunätet, är Rådhusgatan. Rådhuset, f. d. köpmanshus, och prästgården, båda uppförda på 1780-talet, äro de enda mer betydande hus, som räddades 1799. På åsen, synlig vida omkr., ligger kyrkan. S. om ån ligger det s. k. Munksundet med äldre bebyggelse samt ruinpark. N. ö. om staden ligger det villabebyggda Fan-na, som numera räknas till stadsområdet. — E. äger samrealskola, sjukhus och epidemisjukhus. I staden finnes S. v. Upplands kulturhistoriska museum. I E. utgivas »Enkö-pingsposten» och »Enköpings nyheter». — Staden, som förut huvudsaki. livnärt sig av trädgårdsskötsel och handel, är nu helt beroende av industrien. — De viktigaste industriföretagen äro A.-b. Enköpings verkstäder, tillverkare av de kända Bahco-nycklarna och ställbara rörtängerna m. m., A.-b. Nordströms linbanor, A.-b. Enköpings ångbryggeri, Mälardalens spisbrödsfabrik, Hej-arsmide m. fl. E. äger 24 arbetsställen med o. 600 arbetare och med ett tillverkningsvärde av o. 4 mill. kr. — Taxeringsvärdet å fast egendom 16,469,200 kr. (därav skattefri 1,535,800 kr.; 1931); bevillningstaxerad inkomst 6,118,570 (1929). — 1876 öppnades järnvägsförbindel sen Stockholm—Enköping—Västerås, 1906 Enköping—Heby—Runhällen och 1912 Enköping—Uppsala. Staden har under seglationsti-den daglig ångbåtsförbindelse med Stockholm. Bussförbindelsen med Strängnäs över Mälaröarna må även framhållas. — E. utgör med Vårfrukyrka ett pastorat i Åsunda kontrakt, Ärkestiftet. — E. är en av Sveriges äldsta städer, den omnämnes första gången 1164. De äldsta privilegierna äro från 1413. O. 1250 grundades här ett av de första franciskan-klostren i Sverige. Detta har under de senaste åren utgrävts och konserverats. Staden hade även hospital, omnämnt första gången 1278, skola, omnämnd 1406, samt 3 kyrkor, S:ta Maria- el. Vårfrukyrkan, förr landsförsamlingens kyrka, nu. stadskyrka, samt S:t Egidius’ el. S:t Ilians och S:t Olofs kyrkor, vilkas rester nu icke äro synliga ovan jord. Staden har drabbats av svåra eldsolyckor 1389, 1572, 1609 och 1799. F. Nd. Enköpings-Näs, s:n i Äsunda hd, Uppsala län, vid Mälaren s. v. om Enköping; 28,27 kvkm., därav 28,2ø land; 567 inv. (1931; 20 inv. pr kvkm.); 12,46 kvkm. åker (1927; 44 % av landarealen), 11,58 kvkm. skogsmark. — Pastorat: E.-N., Äsunda kontrakt, Ärkestiftet. F.Nd. Enköpings revir, adr. Uppsala, tillhör Stockholm—Gävle distrikt och omfattar Hagunda, Lagunda, Ulleråkers, Åsunda, Trögds, Håbo och Bro hd av Uppsala län. Areal (1928): stats-skogar 2,178 har, varav 1,866 har produktiv mark, övriga allmänna skogar 18,160, resp. 15,010 har. 1928 års avverkning å statsskogar 7,635 kbm. Reviret är delat i 3 bevaknings-trakter. E. S.-P. Enköpingsån, bildad av två källarmar från Sparrsätra och Tillinge socknar i s. v.Uppland, utfaller i Svinnegarnsviken i Mälaren. E. är från Enköping upprensad till ett djup av 2,ø—3,6 m. O. 20 km. lång. F. Nd. Enköpingsåsen, lokala namn S v ä 11 h a m-m a r å s e n, Dalkarlsåsen, Hedåsen, rullstensås, sträcker sig från Persö s. s. ö. om Trosa längst i s., markeras i Mälaren av flera holmar och näs, gör n. om Mälaren ett markant avbrott, där staden Enköping ligger. E. fortsätter sedan norrut genom Uppland till Dalälven, där åsen delar sig i två grenar, båda viktiga samfärdsleder, den ena förbi Hede-sunda upp mot Gävle in i Hälsingland, den andra över Storsjön i Gästrikland upp mot Los i Hälsingland. F. Nd. Enlart [äla'r], Désiré Louis C a mill e (1862 —1927), arbetade vid museer och bibi, i Paris samt gjorde forskningar ang. de medeltida monumenten i Nordfrankrike, Italien och ö. Medelhavsområdet; 1903 direktör för Troca- — 667 — — 668 —