ENSAJN Enostos [-å's], godartad bensvulst (se d. o.), utbildad från benet inåt märghålan, till skillnad från e x o s t o s, som utbildas från benets yta. T. H-n. En passant [ä pasä'] (fra.), i förbigående. En personne [ä pärså'n] (fra.), personligen. En profil [ä pråfi'l] (fra.), från sidan, i profil; i genomskärning. Enpucklig kamel, se K a m e 1 d j u r. Enquète [äkä't] (fra., vittnesförhör m. m., ytterst till lat. inqui'rere, undersöka, jfr I n-kvisition), enkät, genom förfrågningar hos sakkunniga utförd utredning (oftast genom riksdagskommité o. d.); av en tidn. till bemärkta el. intresserade personer framställd rundfråga, rörande ett aktuellt ärende. E. H. Enquete de pavillon [äkä't da pavijä'] (fra.), undersökning ang. rättmätiga förandet av viss statsflagga å handelsfartyg, verkställd av örlogsfartyg i öppen sjö i syfte att utröna fartygets rätta nationalitet. Sedan 1800-talet tillåtes e. d. p. i fredstid endast om särskilt avtal mellan staterna medgiver dylik. E. K. Enquist, Fredrik Karl, geograf (f. 18/3 1885), fil. d:r 1917, docent i fysisk geografi vid Uppsala univ. s. å. E:s arbeten behandla huvudsaki. nutida glaciärer, den kvartära nedisningen och isostasien (»Eine Theorie für die Ursache der Eiszeit», 1915, »DerEinfluss des Windes auf die Verteilung der Gletscher», doktorsavh. 1916, »Die glaziale Entwicklungsgeschichte Nord-westskandinaviens», 1918, »Isostasi och rörelser i jordskorpan», 1926), sambandet mellan klimat och växtgränser (1924) samt samtidiga växlingar i klimat och skörderesultat (1929). J.C. Enrique [-ri'ke], Don, hertig av Sevilla (se d. o.). Enri'ques [-kpes], F e d e r i g o, italiensk matematiker och filosof (f. 1871), 1900 prof, i geometri i Bologna. E. har i »Encyklopädie der ma-thematischen Wissenschaften» skrivit den del, som handlar om geometriens grundläggande principer. Det är också huvudsaki. hithörande frågor, som han såväl från logiskt-kritisk som psykologisk ståndpunkt behandlat i sina matematiska skrifter. Bl. a. har E. sökt vissa villkor, som de grundläggande satserna måste uPpfylla för att ej stå i strid med vår naturliga rumsuppfattning. Även olika sinnens insats vid förvärvandet av vår rumsuppfattning har han behandlat. -— När E. redan förvärvat rykte som matematiker, började han sysselsätta sig med filosofi; han blev en av grundarna och är f. h. med-red. för tidskr. »Scien-tia», organ för vetenskaplig syntes. Hans filosofiska lärosystem är närmast kritisk positi-vism; det behärskas av medvetandet om kun- Uppslagsbok. VIII. — 673 ___ :22 skapsteoriens krav, och det är buret av en rationalistisk tro på vetenskapens värde liksom av principen om vetenskapens och filosofiens samhörighet och ömsesidiga beroende av varandra; i erfarenheten ligger verklighetskrite-riet, ursprunget till de metafysiska begreppen och grundvalen för de högsta logiska kategorierna. E:s tankar ha utvecklats i riktning mot rationalismen, som han alltid sökt bringa i överensstämmelse med empirismen å ena sidan och med det historiska betraktelsesättet å andra. Bland E:s skrifter märkas »Problemi della scienza» (1906; tysk övers. 1910), »Scienza e razionalismo» (1912), »Per la storia della logica» (1922). H.D.;L.L. Enri'quez Gömez (-käj) gå'mäp], A n t o-n i o, spansk förf, av judisk börd (1602—62). E. G. förföljdes av inkvisitionen och flydde till Frankrike, där han under 20 år stod i gunst hos Ludvig XIII och där han författade de flesta av sina verk. Hans 22 komedier, fyllda av culterianism (se Culteranister), äro av mindre betydelse än hans roman »El siglo pitagörico» (1644), baserad på själavandringen. E. G:s arbeten äro utg. i »Biblioteca de autores espanoles», 33, 42, 47. J. V. Enrolle'ra [ag-] (fra. enröler), uppföra i rullan över arméns el. flottans soldater; inskriva, inregistrera. En rouche [ä ro'J], lumpsum, rus-f 1; a k t, fraktterm, angivande att en rund summa erlägges i frakt för lasten i dess helhet (i motsats till fraktberäkning pr ton, standard el. annan enhet). E. r.-frakt förekommer mest vid total och partiell befrakt-ning (se Fraktavtal). Vhgn. Enrum. Inom fängelseväsendet skiljer man mellan förvaring i e. (cell, se d. o.) och straff i gemensamhet. Rannsaknings- och strafffångar skola förvaras i e., de sistnämnda dock högst 3 år, om fången fyllt 20 år, samt högst 1 år, om han ej nått denna ålder. Efter 1 år, resp. 4 mån. kunna vissa lättnader i ensamheten göras. Härefter vidtager ev. gemensam-hetsstraff. En längre tids total ensamhet har näml, hos vissa naturer visat sig ej blott böja den brottsliga viljan utan stundom helt nedbryta individen. Se lag 24/3 1916. E. K. Enrådighetssystem, se Byråsystem. Ens (lat.), fil., väsen, det varande; inom äldre skolastisk och rationalistisk filosofi oftast i förbindelsen e. reali'ssimum, det allra verkligaste väsendet el. Gud. A. N. E'nsajn (eng. ensign, fänrik), officersgrad i Frälsningsarmén, inom stabsofficersklassen, närmast efter adjutant; denna rang tilldelas även s. k. fältofficerare efter 7 års framgångsrik tjänst. S. N. — 674 —