ENSKILDA UTSKOTT sam pensionskassa för enskilda järnvägars personal, och efter omfattande utredningar konstituerades kassan 1887; dess regi, fastställdes av K. m:t 1888. Nu gällande reglemente har tillämpats fr. o. m. 1925. I kassan ingingo år 1888 18 järnvägsföretag med delägarantal av 785 stycken; 91 ha 1928 voro till kassan anslutna 114 förvaltningar med tillsammans 8,750 delägare. Pensionsåldern var till en början 60 år och pensionsbeloppet 40 % av lönen för delägare och 20 % av lönen för änka utan barn; enl. nu gällande regi, äro dessa tal resp. 63 år, 70 % och 27,6 %, med vissa tillägg för delägares barn under 18 år. Delägares bidrag beror av ålder vid inträdet i kassan och utgör 7—12,5 % av månadsavlöningen. Förvaltningarna erlägga för i deras tjänst anställda delägare i kassan samma avgifter som dessa, ökade med 10 %. — Kassans tillgångar utgjorde S1/i2 1928 kr. 74,912,812. E. R. S. Enskilda utskott kallas i Sverige sådana riksdagsutskott, som varje kammare kan tillsätta för behandling av ärenden, vilka röra kammaren enskilt och i vilka den ensam har beslutanderätt. I dylika fall kan kammare även direkt fatta beslut, alltså utan remiss till utskott av ovannämnt slag. — På ståndsrepresentationens tid tillsattes enskilda deputationer (utskott) för frågor, som rörde ett stånd enskilt. J. E. N. Enskild väg, väg som är till stadigvarande nytta för en el. flera fastigheter, vare sig för hemkörslor, utfart el. eljest. Är för fastighets ändamålsenliga brukande av synnerlig vikt, att väg för en fastighet bygges över annans markområde och länder sådant ej till märkligt men för den senare, skall nödig mark för vägen mot ersättning avstås. Prövas väg vara av synnerlig vikt för annan fastighet, må denna jämväl begagna den, där detta ej skulle medföra märkligt men för ägaren. Finnes tilltänkt väg vara av synnerlig vikt även för annan fastighet, skall denna deltaga i byggande och underhåll av vägen. Arbete med vägbyggnad och underhåll fördelas mellan fastigheterna med hänsyn till den omfattning, i vilken de beräknas komma att begagna vägen. Kan överenskommelse i nämnda frågor ej träffas, hålles en förrättning av lantmätare enl. lag 29/b 1926. Är sakägare missnöjd, må han inom 90 dagar instämma klander till domstol. Jfr Allmän väg. — Ägaren av e. v. tillkommer att avgöra, om körning med automobil där må äga rum (k. f. om motorfordon 20/a 1930 § 17), försåvitt ej avses färd för sjukdomsfall o. dyl. E. K. Enskär, agafyr å ön Enskär, belägen i havsbandet mellan Landsort och Hävringe. Vid ön finnes även stationerad en motorbåt, tillhörande Svenska sällskapet för räddning av skeppsbrutna. E. Hg. Enslighetstillägg, tillägg i avlöningen för befattningshavare vid lots- och fyrstaten, bosatta å sådana orter, vilkas ensliga belägenhet medför avsevärda olägenheter för personalen och dess familjer. E. Hg. Enslighet vid födsel. Ss. supplerande hjälp-bestämmelser till stadgandena om barnamord uppställer sv. strafflagen vissa särskilda regler för kvinna, som, havande av olovlig beblan-delse, befunnit sig i e. v. f., varefter barnet be-finnes dött. Stadgandena bygga på misstanken om en, icke bevisad, rättsstridig handling av kvinnan mot barnet. Lagen skiljer mellan de fall, då hon sökt e. v. f. och då så ej skett. Har hon sökt e. v. f. och orsakas barnets död — utan uppsåt — av moderns hjälplösa tillstånd el. har hon förstört el. undandolt fostret, dö-mes hon till urbota straff i högst 2 år, men har hon ej sökt e. v. f., till fängelse i högst 6 mån. Helt straffri blir hon, där det utrönes, att fostret omkommit utan moderns vållande el. att det var dödfött el. så ofullgånget, att det ej kunnat framfödas med liv. — I moderna strafflagar användas icke dylika bestämmelser, och det förberedande utkastet till sv. strafflag 1917 upptager dem ej heller. E. K. Enslinje, en särsk. inom navigeringskonsten och fyrväsendet använd benämning på en rät linje, bestämd av två i sjökortet utsatta, för ögat lätt urskiljbara punkter, t. ex. (se fig.): a två uddar ens, b två kummel ens, c två fyrar ens, d en vit fläck och en bergshöjd ens. Fyrar, kummel, stänger el. andra märken, som parvis bestämma en e., benämnas i allmänhet ens-märken. Man använder emellertid även benämningarna ensfyrar, enskummel etc. — 679 — — 680 —