ENSTRÖM I dagligt tal brukas ofta ordet »märke» för att beteckna en e. Ju större avståndet mellan ens-märkena är i förhållande till avståndet till observatören, desto »känsligare» är märket. E. Hg. Enslöv, s:n i Tönnersjö och Halmstads hd, Hallands län, n. ö. om Halmstad; 194,75 kvkm., därav 189,72 land; 4,055 inv. (1931; 21 inv. pr kvkm.); 23,7 kvkm. odlad jord (1927; 12,5 % av landarealen), 115,27 kvkm. skogs- och hag-mark. Inom E. ligger större delen av Oskars-ströms municipalsamhälle (se d. o.). — Pastorat i Laholms kontrakt, Göteborgs stift. T. Am. Ensmärke, se E n s 1 i n j e. Enso-Gutzeit osakeyhtiö (Enso-Gutzeit a.-b.), finländskt träförädlingsbolag med huvudkontor Enso bruk. i Enso, Viborgs län, erhöll sin nuv. form 1927 genom införlivandet med a.-b. W. Gutzeit & co. av dess sedan 1911 ägda dotterbolag Enso a.-b. Av de båda bolagen hade det förra stiftats 1896 för fortsättandet under a.-b.-form av den sedan 1872 av den norska firman W. Gutzeit & co. bedrivna sågrörelsen vid Kotka samt 1909 förvärvat aktierna i och 1926 förenats med det 1904 grundade a.-b. Pankakoski, medan Enso-företaget grundlagts 1887 och ombildats till a.-b. 1889 under namnet Enso träsliperi a.-b., 1918 ändrat till Enso a.-b. Bolaget, som är Finlands största privata skogsägare (432,000 har 1928) och även förfogar över avsevärda vattenkraftstillgångar, driver 8 sågverk, av vilka de 3 största ligga i Kotka vid Finska viken, sulfitfabrik, papp- och kartongfabrik samt pappersbruk i Enso, sulfatfabriker i Enso och Kotka, träsliperi och kartongfabrik i Pankakoski m. m. Tillverkningen utgjorde 1930 96,000 standards sågade trävaror, 58,000 ton sulfatcellulosa, 64,000 ton sulfitcellulosa, 39,000 ton kartong, papp, papper och slipmassa samt 6,000 ton biprodukter. Omslutning 31/i2 1930 796 mill. fmk., därav aktiekapital 270 mill. och reservfond 85 mill. fmk. Aktiemajoriteten inne-haves sedan 1918 av finska staten. — Litt.: L. Gripenberg, »A.-b. W. Gutzeit & C:o 1872— 1922» (1924). Lth. E'nsor, James, belgisk målare av engelsk börd (f. 1860), slöt sig som ung till den franska impressionismen men utbildade sig redan på 1880-talet i självständig riktning ss. en utpräglad fantasimålare. E. är en av Belgiens förnämsta målare. Hans kompositioner ha ofta en sarkastisk, humoristisk prägel, merendels storslagen, stundom gåtfull. I tekniken återgår han stundom till Watteau, i ljusbehandlingen närmar han sig ofta Turner. I sina teckningar och raderingar står han vid sidan om Callot och Goya. Berömda tavlor av E. — de flesta finnas i Belgiens museer — äro »Kärlekens trädgård», »När Kristus kommer till Bryssel», »Skeletten värma sig» m. fl. — Litt.: E. Ver-haeren, »J. E.» (1908); H. von Garvens-Gar-vensburg, »J. E.» (1913). E. W. Enstati't, se Pyroxenmineral. Enström, Axel Fredrik, civilingenjör, vetenskapsman, kommerseråd (f. 21/s 1875). E. avlade examen vid Tekniska högsk. 1894, blev fil. lic. i Uppsala 1902, var biträdande lärare i fysik och elektroteknik vid Tekniska högsk. 1896— 1903, lärare vid Art.-och ingenjörhögsk. 1898—1908, vid Sjö-krigsskolan 1900—08; [-överståthållarämbe-tets-] {+överståthållarämbe- tets+} inspektör för elektriska anlägg ningar 1900, t. f. byråchef i Kommerskollegium 1916—19; kommerseråds titel 1919. E. har utfört ett banbrytande arbete på det elektrotekniska området, och som delägare i Elektriska prövningsanstalten Holmgren & Rossander 1903—16 har han utövat en mycket betydelsefull konsultativ verksamhet samt anlitats vid uppgörandet av, de flesta större och viktigare elektriska projekt under dessa år. E:s utomordentliga kunnighet och erfarenhet i elektrotekniska frågor har tagits i anspråk för en mängd officiella uppdrag, och han är bl. a. ordf, i den sv. standardiserings-kommittén. E. har äran av initiativet till Ingen-jörsvetenskapsakad. (se d. o.), vilken redan nu och än mer i framtiden kommer att ha stor betydelse för sv. teknisk forskning. E. blev 1919 dess verkställande direktör och erhöll då prof:s titel. Han har utg. en mängd skrifter i elektrotekniska frågor. Särsk. bekant har emellertid E. blivit genom sina båda avh. »Om pe-riodiciteten i de ekonomiska lagarna och där- — 681 — — 682 —