EN SUITE Kolonner på Parthenon, Aten, med entasis. med sammanhängande fenomen» (1914) och »Periodicities in climatic and economic phe-nomena and their covariation» (1924), vari han bl. a. påvisat, att den bekanta periodicite-teten hos solfläckarna åstadkommer en liknande period i skörderesultaten, vilka i sin tur påverka de allmänna konjunkturerna. E. har erhållit ett flertal utmärkelser, bl. a. Iron & steels Carnegiemedalj (1903) och John Ericsson-medaljen (1930). Sedan 1930 är han president i Internationella elektrotekniska kommissionen. R. En suite [ä süi't] (fra.), i följd, i svit. Ensymme'trisk, monosymmetrisk, är en kropp, som i endast ett plan kan delas i lika hälfter. Jfr Blomma, sp. 220. Ensädesbruk, se Enskiftesbruk. Entablement [ätablamä'] (fra.), betecknar i de klassiska stilarterna det bjälkverk, som kransar byggnaden över kolonnerna; det indelas i arkitrav, fris och gesims (se d. o.). E.W. Enta'da, tropiskt växtsläkte av fam. balj-växter, underfam. Mimosoi'deæ, med 11 arter, högt klättrande, busk- el. trädartade lianer med dubbelt parbladiga, klängebärande blad och platta, läderartade el. förvedade baljor, som nå en längd av 1 m. och vid mognaden sönderfalla i enfröiga stycken. Fröna av den i tropikerna vittutbredda E. Gigalo'bium föras stun dom med Golfströmmen från Mellanamerika till Västeuropa, där de även, ss. i Bohuslän, äro funna subfossila i torvmossar; de ha t. o.m. anträffats vid Spetsbergens kuster. O. Gz. Entail [intélT] (eng., till fra. tailler, avskära), i engelsk rätt namn å begränsning av arvsrätten till en fastighet till viss person och dennes barn med förbud för dessa att avyttra egendomen. Känd alltsedan 1060-talet, grundades anordningen å ett statut 1285 »om villkorliga gåvor» och brukades mycket för att skapa fideikommissartade förhållanden. 1472—1833 medgavs dock försäljning av e. medelst anlitande av en juridisk skenform. Genom den nya eng. lagen 1925 om egendom har innehavaren av e. fått rätt testamentera över fastigheten och denna betraktas som hans tillhörighet med rätt till avkastningen. Enl. samma lag må även avkastningen av lösegendom bindas ge nom e.-bestämmelser. E. K. Entamæ'ba, ett släkte urdjur, se Amöbor. E'ntasis (grek., »spänning»), en ansvällning av (det äldre doriska) kolonnskaftet, vilken sker omärkligt nedifrån mot mitten och därefter avtar, varigenom en kraftverkan optiskt åstadkommes. Jfr Kolonnordning. E. W. Entebbc, huvudstad i brittiska protektoratet Uganda, vid n. v. stranden av Victoriasjön; o. 10,000 inv. Utgångspunkt för ångbåtstrafiken på sjön. O. P. Enteleki' (till grek. entele'cheia, av en, i, och telos, ändamål, fulländning), fil., Aristoteles’ beteckning för formen el. idén, fattad ss. den i tingen inneboende och inifrån organiserande principen. Själen bestämdes i enl. härmed ss. kroppens e. Efter honom ha bl. a. Leibniz, i monadläran, och Driesch, i sin vitalistiska teori för organismerna, upptagit samma term. Jfr Aristoteles, Driesch och Vitali s m. A. N. Entcnte [ätä't; sv. uttal arjtaTjt] (fra., samförstånd), av franske konungen Ludvig Filip på 1840-talet använt uttryck för då rådande goda förhållande mellan Frankrike och England. Mest bekant är termen ss. betecknande det »hjärtliga samförståndet» (e. cordiale) mellan nämnda länder efter överenskommelsen om Marocko m. m. 1904. Sedan Ryssland, som redan var i förbund med Frankrike, 1907 gjort upp vissa mel-lanhavanden med England, blev termen ofta använd för att beteckna nämnda tre stormakter, i den mån de uppträdde på en gemensam utrikespolitisk front (trippelententen). Under världskriget fick uttrycket än större räckvidd, i det Belgien, Italien och andra med England-Frankrike samverkande makter även gärna innefattades under detsamma. Se även Lilla e n t e n t e n. — Med e. betecknas i allm. ett på — 683 — — 684 —