ENTRESOL Entrelac på fodralet till en irisk handskrift från 800-talets början. lägna utom synorganet, utan inom detsamma. Hit räknas t. ex. seendet av grumlingar i glaskroppen (m y o d e s o p s i), blodkroppar (e r y t r o p s i). T. C-e. Entoskelett, inre skelett, se Skelett. Entoutcas [ätoka'] (fra., »i alla fall»), parasoll av vattentätt, kulört, helst mörkt siden el. tyg, som kan användas även som paraply. Entozo'a, föga bruklig benämning för ento-parasiter, se Parasit. Entré [aptre'] (fra. entrée), inträde; rätt till inträde; inträdesavgift; förstuga, försal, vesti-bul; rätt, serverad före steken. Entreakt [ä'tar-] (fra. entr’acte), mellanakt, ibland även mellanspel. Entrecasteauxöarna, se D’Entrecasleaux-öarna. Entrechat [ätraja'] (till it. intreccia're, hopfläta, sammanfläta), benämning på en grupp balettsteg, som utföras under uppsprång i luften, varvid fotterna upprepade gånger mycket hastigt korsa varandra. Alltefter antalet ingående rörelsemoment kallas stegen: e. å quatre, e. d six, e. å huit o. s. v. V. F-i. Entrecötes [ätrokå't], den stek, som erhålles, om högreven utskäres benfri. E. utgöres av oxharens förlängning och tages från 3:e t. o. m. 7:e revbenet. Näst filén anses e. vara den möraste och saftigaste delen på oxen. Användes som rostbiff el. skäres ut till biffar. I. N-y. Entre-deux-mers [ätro-dö-mä'r], se B o r-deauxviner. Entre-Douro-e-Minho [a'tra öåi'ro e mino], prov, i n.v. Portugal med kust vid Atlanten. E. ligger, som namnet anger, mellan floderna Douro och Minho; omfattar distrikten Viana do Castelo, Braga och Porto; 7,226 kvkm.; 1,304,353 inv. (1920); en av Portugals tätast bebyggda och mest produktiva provinser. Vete-, majs-, frukt-, vin- och olivodling. Huvudstad: Oporto. 1. M-g. Entrelac [ätrola'k] (till fra. entre, emellan, och lac, snöre, band), ett slags bandkorsning el. bandflätning, där banden växelvis gå över och under varandra. E. förekommer tidigt i österlandet, upptogs av longobarder o. a germaner samt av kel terna på de Brittiska öarna och blev betecknande för den iriska och äldre angelsaxiska konsten (interlaced style). I Skandinavien förekommer e. redan under folk-vandringstiden, var vanligt under vikingatiden samt bibehöll sig här och där i den romanska konsten. Se Bandflätning och Band slinga. E. W. Entremés, pl. entremeses (spa.), eg. mellanrätt, har i litteraturhistorien fått betydelsen dramatiskt mellanspel. Urspr. ett skämtsamt upptåg vid fester, har e. utvecklats till en liten enaktskomedi, uppförd mellan ett par akter i ett profant el. religiöst drama. De stora spanska dramaturgerna skrevo flera e. I Italien motsvaras e. av intermezzo, i Frankrike av inter-mède. J. V. Entremets [ätromä'] (fra.), mellanrätt. Entre nous [ätra no'] (fra.), oss emellan, i förtroende (sagt). Entrepöt [ätropå'] (fra.), större export- el. importhamn el. annan stapelplats för ett land; även tullnederlag o. d. Vhgn. Entreprena'd [arj-], åtagande att mot viss ersättning utföra ett arbete av större omfattning (se A r b e t s b e t i n g) el. en större varuleverans (se Leveransavtal). Vanliga äro e. vid större byggnads- el. vattenavlednings-företag el. leveranser av förnödenheter till reg., lasarett m. m. Jfr Auktion. — Entrepre-n ö'r, person som åtager sig entreprenad. E. K. Entreprenant [sv. uttal ar)traprena'i)t] (fra.), företagsam, driftig; tilltagsen. Entreprenör [arj-], se Entreprenad. Entre Rios, prov, i ö. Argentina, upptar s. delen av landet mellan floderna Paranå och Uruguay; 74,571 kvkm.; 568,905 inv. (1928). E. ligger delvis i pampasregionen, är svagt kuperat och når ej över 200 m. ö. h.; grässlätter omväxla med låga skogsbestånd. I n. v. större skogar, i s. sumpmarker. Milt klimat; c:a 1,000 mm:s årlig nederbörd. Näringar: boskapsskötsel, jordbruk, frukt- och vinodling. 31° 30' s. br. är ung. nordgräns föi sädesodling. Huvudväxtslag: vete, lin, lucern. Export av boskap, ull, konserverat kött. O. 1,200 km. järnvägar.Huvudstad Paranå,36,089inv. (1928) . l.M-g. Entresol [ätraså'l] (fra. entre, emellan, och sol, mark, botten), betecknar en mellanvåning, lägre än våningarna under och över, ofta — 689 — — 690 —