ENTROPI Sydsidan av slottet i Berlin med entresolvåning överst, belägen närmast över bottenvåningen (då liktydig med mezzaninvåning). E. W. Entropi' (till grek, entre'pein, vända om), en av Clausius 1865 införd benämning på kvoten mellan en värmemängd och dess absoluta temp. E.-begreppet framkom vid den teoretiska bearbetningen av Carnots cirkelprocess (se d. o.). Inom termodynamiken skiljer man mellan r e-v e r s i b 1 a processer, d. v. s. sådana, som kunna bringas att gå tillbaka till utgångstillståndet, utan att något arbete utifrån behöver tillföras, och irreversibla processer, där ett arbets-tillskott är nödvändigt, för att det ursprungliga tillståndet skall kunna återvinnas. Alla i naturen försiggående processer äro mer el. mindre irreversibla tack vare den tendens att övergå i värme, som alla slag av energi ha. Det bildade värmet sprides till omgivningen och går förlorat i den meningen, att det icke åter kan omvandlas till arbete. För reversibla processer är e. konstant, för irreversibla växer den. Härpå vilar termodynamikens andra huvudsats: »e. i uhiversum tenderar mot ett maximum»; det tillstånd, då e. är maximal, är den s. k. värmedöden, då all energi är överförd till värme men alla temp.-differenser äro genom värmets spridning utjämnade, så att arbete icke kan alstras. Mot denna tankes naturnödvändighet ha dock från flera håll gjorts invändningar. — En nyare uppfattning (Boltzmann) ser i e. ett uttryck för sannolikheten av det tillstånd, i vilket världsalltets molekyler befinna sig; e:s tillväxt representerar en strävan hos dem att övergå i ett sannolikare tillstånd. E.-begreppet, i sht i den senare uppfattningen, har gjort den teoretiska fysiken mycket stora tjänster. A. B. L. Entro'pion, invikning av den fria ögonlocks-randen, vanl. på gr. av kramp i de här förlöpande längsgående muskeltrådarna (e. spa'sti-cum). Tillståndet är relativt vanligt hos åldringar och ofta mycket besvärande, enär ögonhåren vändas inåt och irritera hornhinnan. Behandlingen är oftast operativ. T. C-e. Entränning, gles tuskaftad linnevävnad, som har sitt namn av att endast en tråd i varpen trädes genom varje mellanrum i vävskeden. Användes till enklare tunna handdukar, förr även av tapetserare vid möbelstoppning. Numera brukas härtill s. k. tapetserar- el. sadel-makarväv, en liknande gles, tunn oblekt bomullsvara. Z. Entusia'sm [ap- el. ä-] (fra. enthousiasme, ytterst från grek., till e'ntheos, fylld av en gud), stark hänförelse, brinnande iver, glöd. — E n t u s i a s m e'r a, hänföra, elda. — E n t u-s i a's t, person som är fylld av el. lätt eldas till hänförelse. — E n t u s i a's t i s k, hänförd. Enukleation [-fo'n], operativt avlägsnande av hela ögongloben. Enuma elisj (bab., »en gång då ovan»), de två första orden i det babyloniska världsskapelseeposet, efter vilket detta fått sitt namn. I sin nuv. gestalt stammar det från konung Assurbanipals (668—626 f. Kr.) bibi, men går tillbaka till betydligt äldre källor. Huvudinnehållet är guden Marduks kamp mot urtids-makterna, främst urtidsdraken Tiåmat, som han dödar och av vars kropp han skapar himmel och jord. Detta epos spelade en ofantligt viktig roll i den främsta av de babyloniska mysteriefesterna, nyårsfesten, som var en sym-bolisk-dramatisk framställning av händelserna i tidernas morgon; därför reciterades världsskapelseeposet vid de viktigaste handlingarna i mysteriefesten. Denna recitation innebar enl. babylonisk uppfattning en nyskapelse av världsalltet och ett nytt fastställande av gudars och människors öden. — Litt.: Efr. Briem, »Babyloniska myter och sagor» (1927). Efr. B. Enure'sis, ofrivillig urinlåtning, beroende på oförmåga att behärska biåstömningen. Hos den nyfödde sker denna rent reflektoriskt vid viss utfyllning av blåsan. Redan under spädbarnsåldern kan barnet i regel läras alt hålla sig torrt om dagen, och senast vid 3-års-åldern — 691 — — 692 —