EOANTHROPUS DAWSONI ämnena. Reaktionshastigheten måste i så fall icke bestämmas av substratets totala koncentration, utan av den mängd därav, som befinner sig på e.-partiklarnas yta. Enl. en annan teori förena sig e. och substrat med varandra i en tillfällig förening, ung. som jonerna i en svag syra. I så fall är koncentrationen av e.-substratföreningen bestämmande för processens hastighet. Ingencfera av dessa teorier kan sägas vara tillfredsställande bevisad. Wk. Enåker, s:n i Simtuna hd, Västmanlands län, n. ö. om Sala; 97,B2 kvkm., därav 94,25 land; 1,254 inv. (1931; 13 inv. pr kvkm.); 17,31 kvkm. odlad jord (1927; 18,4 % av landarealen), 58,8ø kvkm. skogs- och hagmark. — Pastorat: Väs-terlövsta och E., Fjärdhundra s. kontrakt, Ärkestiftet. T. Am. Enånger. S:n i E:s tingslag, Gävleborgs län, mellan Söderhamn och Hudiksvall; 298,50 kvkm., därav 287,70 land, 2,846 inv. (1931; 10 inv. pr kvkm.); 19,17 kvkm. odlad jord (1927; Enångers kyrka från sydväst. 6,7 % av landarealen); 214,76 kvkm. skogs- och hagmark. — Pastorat i Sundhede kontrakt, Ärkestiftet. — I den gamla kyrkan, som varit ödekyrka sedan 1850 och som är uppförd vid slutet av medeltiden, med rakslutet kor samt av målningar smyckade stjärnvalv, lät Hälsinglands fornminnesförening 1859 inrätta ett museum, företrädesvis för kyrkliga föremål från medeltiden. Katalog av J. A. Wiström (1890). T.Am.E.W. 2) Tingslag i Hälsingland, Gävleborgs län, mellan Hudiksvall och Söderhamn, omfattar socknarna Nianfors, E. och Njutånger; 525,50 kvkm., därav 498,48 land; 7,513 inv. (1931; 15 inv. pr kvkm.); 30,12 kvkm. åker (1927; 6,0 % av landarealen), 363,77 kvkm. skogsmark. Berggrunden består till största delen av grå gnejs, i v. av röd ögongnejs; de lösa jordlagren utgöras huvudsaki. av morän, men i dalgångarna och sänkorna förekomma sand- och leravlag-ringar, till vilka bygden i allm. är koncentrerad, tätast i kusttrakterna kring Njutångers och Enångers kyrkor. F. ö. är E. till större delen ett kuperat skogslandskap, som strax innanför den rikt utvecklade skärgården höjer sig till över 100 m. och i n. v. i Långåsen når 383 m. ö. h. I v. E. förekom under 1600-talet en ganska betydande kolonisation av finnar; den största finnbyn är Gränsjö i E. s:n. Huvudnäringar: åkerbruk, skogsbruk, trävaru- och järnindustri (vid Iggesunds bruk). E. tillhör S. ö. Hälsinglands domsaga, Söderhamns fögderi och Sundhede kontrakt, Ärkestiftet. J. C. Enåsa, församling i Hassle, Enåsa och Berga kommun, Vadsbo hd, Skaraborgs län, n. ö. om Mariestad; 17,36 kvkm.; 207 inv. (1931; 11 inv. pr kvkm.). — Pastorat: Hassle, Berga, Färe och E., Mariestads kontrakt, Skara stift. J. C. Enögdhet. Förlust av ett öga räknas i sv. straffrätt som svårt lyte vid misshandel. E. utgör ock hinder för erhållande av körkort till motorfordon, enär viss synförmåga å båda ögonen föreskrives i k. f.; dispens torde dock kunna erhållas. E. K. E. o., förkortning, dels av lat. ex. offi'cio, på ämbetets vägnar, dels av extra ordinarie (se d. o.). Eoa'nthropus Dawso'ni. Vid Piltdown . s. England anträffades 1911 och 1915 rester av kranier, som av Smith-Woodward efter deras upptäckare sammanförts under benämningen E. D. el. »Dawsons morgonrodnadsmänniska». Fynden gjordes i av Piltdownfloden hopbragta avlagringar, innehållande ben- och kulturrester, som tillhöra tertiär och diluvium. Det är möjligt, men ej säkert, att fynden ha en så hög ålder som början av diluvium. Fynden bestå av delar av en påfallande tjockväggig människoskalle. Särsk. karakteristisk är den höga pannan utan de grova ögonbrynsvalkar, som utmärka den under istiden levande neander-thalmänniskan. Men kraniets rymd är mycket liten och vida understigande neanderthalmän-niskans (1,170 kbcm., resp. 1,500). Underkäken är i sin allmänna form och i sin brist på haka schimpanslik, men mänsklig i sina dimensioner, ej så noslikt utdragen. Hörntanden är kraftigare än hos människan, svagare än hos schimpansen, kindtänderna äro mera människolika än schimpanslika. Motsättningen mellan kraniets mera människoliknande form och underkäkens mera apliknande samt kraniets högre utvecklade mänskliga form i jämförelse — 701 — — 702 —