EPITEL och deras utförsgångar. Dessa e., vilka i regel ha mycket viktiga funktioner att fylla, uppvisa vanl. också en vida mer komplicerad struktur än de flesta andra e. På sin yta kunna de, ss. i tarmkanalen, bilda ett fastare protoplasma-lager, en s. k. cuticula (fig. 2), el. ett bräm av fina, intill varandra ställda trådar el. stavar benämnt borstbräm el. stavbräm (fig. 3). I andra fall är innerytan fullsatt av cilier (fig. 3). Dessa äro i regel, ss. i luftvägarna och äggledarna, rörliga flimmerhår, k i n o c i 1 i e r, vilka slå med sina effektiva slag i en bestämd riktning (se Cell). Andra cilier äro, ss. i vissa delar av sädeskanalerna (se d. o.), orörliga, sterocilier. I vissa av dessa e. ha cellerna ej alla samma storlek (fig. 4). De mindre cellernas basalparti ligger i samma plan som de övriga cellernas, men de nå ej e:s yta. Cellkärnorna komma därför att ligga radvis anordnade på olika höjd. Ett sådant e. kallas flerradigt e.; det finnes t. ex. i stora delar av luftvägarna och är cilie-beklätt. — Flerskiktat e. är i regel skiv-e. Detta innebär emellertid ej, att alla cellagren bestå av platta, skivformade celler. Det är endast cellerna i ytlagren, som ha denna form; David Klöcker Ehrenstrahls epitafium i Storkyrkan, Stockholm. Troligen av B. Foucquet. och kunna genom fina protoplasmabryggor stå i förbindelse med varandra. De obetydliga cellmellanrummen äro fyllda av vävnadssaft, vilken dels tillgodoser cellernas näringsbehov, dels upptar och bortleder avfallsprodukter från cellernas verksamhet. E. är också den vävnad, som först uppträder inom djurserien. De lägst stående, flercelliga djuren äro bägarlika, och deras väggar utgöras av e. På i stort sett samma sätt är blastulan (se d. o.) uppbyggd (se E m b r y o 1 o g i). Högre upp i djurserien antager e. mycket olika utseende på olika platser, varför man också skiljer mellan flera olika e.-former, dels efter cellernas form, i skiv-e., kubiskt e. och cylindriskt e., dels, efter cellernas lagring i förhållande till varandra, i en- och flerskiktat e. Hos det en-skiktade e. ligga cellerna utbredda i ett enda lager. Cellerna kunna vara skivformade, ku-biska el. cylindriska. Enskiktat ski v-e. (fig. 1) förekommer i stor utsträckning inom kroppen och benämnes e n d o t e 1 (se d. o.). Enskiktat kubiskt, resp, cylindriskt e. (fig. 2 och 3), mellan vilka alla övergångar kunna påträffas, finnes bl. a. i luftvägarna, i matsmältningskanalen samt i de flesta körtlar Fig. 1—7. Schema över olika slag av epitel (se texten!). — 743 — — 744 —