EREMITORIUM abdomen, dels med de till korta klor ombil-dade bakersta paren gångfötter, som verka som spärrhakar, ögonen äro långskaftade och antennerna långa. Det första paret gångfötter bilda kraftiga saxfötter (klor), och v. saxfoten är oftast mycket starkare än den h. samt användes som lock, då e. drar in sig i skalet. E. leva ofta i symbios (se d. o.) med havs-anemoner, hydroidpolyper och svampar. Till e. höra förutom palmtjuven (se d. o.) det på grunt vatten i varma hav levande släktet Cæno-bita, som företar långa vandringar på land. E. finnas såväl i strandregioner som på djupare vatten; flera arter finnas vid Sveriges västkust. O. C-n. Eremito'rium (lat.), den form av ett religiöst samfunds gemensamma bostadskomplex, där varje medl. i regel bebor ett eget litet hus, ss. inom t. ex. kartusianorden. Jfr C e n o b i t-orden och Eremit. T. S-d. Eremofy'ter benämnas växter, som anpassat sig att leva i öknar och på stäpper. Eremo'phila [-fi-], se Berglärkesläk-te t Eremu'rus, släkte av fam. liljeväxter med o. 18 arter på Väst- och Centralasiens berg och högstäpper. Fleråriga, 2—30 (vani. 10—20) dm. Ereinurus robustus. höga örter med tuvade, lansettlika blad och i toppställda, rikblommiga klasar samlade vita el. gula blommor. Flera arter, t. ex. E. specta'-bilis, E. Ehve'sii, E. Olgæ, odlas ss. ståtliga prydnadsväxter i våra trädgårdar. A. V-e. Erenburg, 11 j a Davidovitj, rysk-judisk förf, (f. 1891), började 1911 ss. modernitetsjagande poet och fortsatte därefter ss. skickligt stil-varierande lyriker. Ären före 1914 tillbragte han i Paris; ss. fransk korrespondent vid ma-kedoniska fronten stiftade han bekantskap med världskriget. Hans 1921 på ryska utgivna »Krigets anlete» med dess snabba impressionistiska iakttagelser och ofta gripande fragmentariska berättelser om dystra el. halvtragiska tilldragelser är en av de mera läsvärda krigsböc-kerna. Hans mest uppmärksammade bok är »Julio Jurenitos sällsamma äventyr» (på ryska 1922), en ironifylld berättelse om en mexikansk äventyrares provokatoriskt förda kamp mot angelsaxisk skenhelighet och murken civilisation. I sin berättelseproduktion har E. sedermera anslutit till fransk och engelsk romanteknik vid 1800-talets mitt (Dickens o. a.). E. har även framträtt ss. essayist med en rad livfulla inledningar till ett av honom gjort dikturval från modern rysk poesi, »Ryska poetporträtt» (på ryska 1922). Agr. E'rengisle Sunesson, riksråd, se B å å t 2). Erepsi'n, enzym, verksam vid äggvitans nedbrytning till aminosyror. Se Äggvitekly-vande enzym. Eresfjord och Vistdal, hd i Möre fylke i v. Norge, vid inre delen av Langfjord; 758,23 kvkm.; 1,446 inv. (1930). T. Am. E'restfehr, by i s. Estland, c:a 60 km. ö. om Walk. Här stod 30/i2 1701 ett slag, i vilket de flerdubbelt överlägsna ryssarna under Sjere-metev besegrade en sv. styrka om ung. 1,500 man under Schlippenbach. Strategiskt sett betydde nederlaget föga, ty ryssarna måste nästan genast gå tillbaka, men denna deras första seger över svenskarna gjorde ett djupt intryck och skaffade Sjeremetev fältmarskalkstaven. P.S. ErethFzon, gnagarsläkte, se U r s o n. Ereti'sm, med., sjukligt retningstillstånd. Ere'tria, grekisk stad, nuv. Nea Psara, under forntiden näst efter Chalkis den största på Eubea, vid Euripossundet och den Lelantiska slättens ö. ände. E. omtalas redan hos Home-ros. På 600-talet f. Kr. var E. en betydande sjö- och handelsstad, som deltog i koloniseringen av Egeiska havets n. stränder och Italien (Kyme). Den hade ett blomstrande jordbruk, ett starkt rytteri och låg ofta i fejd med grannstaden Chalkis om den rika Lelantiska slätten. Eretriska mynt gå tillbaka till c:a år 600 f. Kr. E. anslöt sig tidigt till Aten, ödelädes av perserna, deltog i Eubeas uppror mot Aten och bestraffades men frigjordes 411. Även under romersk tid var E. betydande. Av den gamla staden finnas blott ringmurarna på borgen kvar. I lågstaden ha amerikanska arkeologer grävt fram Apollon Dafneforos’, Diony-sos’ och Artemis’ tempel, en teater, ett gymnasium och (ett stycke från E., i Amarynthos) Artemis Amarysias’ tempel, dit stora festpro- — 771 — — 772 —