ERIK Karlsson men har väl senare tillsammans med sina bröder rest upprorsfanan. E. undgick det öde, som 1205 drabbade hans bröder vid Älgarås, där de stupade i strid mot Sverker, och han vistades de följ, åren i Norge. 1208 gjorde han ett nytt försök att bemäktiga sig Sverige och vann i slaget vid Lena sin faders krona. Ett försök av Sverker att återvinna sitt rike ändade 1210 i nederlaget vid Gestilren och Sverkers fall. E. lät kröna sig — han är den förste sv. konung, om vilket detta är känt — och ingick giftermål med den danska prinsessan Richissa, varigenom han försonade sig med de två makter, som torde ha varit konung Sverkers förnämsta stöd: kyrkan och den danska kronan. Om E:s regering är föga känt; en gammal krönika framhåller, att den var ut- Erik Knutssons sigill. märkt av god årsväxt. Vid sin död 1216 efterlämnade E. ingen manlig arvinge — sonen Erik (se nedan) var ännu icke född —, och han efterträddes av Johan Sverkersson. B. 7) E. Eriksson, den föregåendes son (1216—49), blev vid Johan Sverkerssons död (1222) tagen till kung. Ehuru minderårig kröntes han redan 1224; styrelsen omhänderhades av ett kollegium, bestående av hans släktingar samt kanslern biskop Bengt av Skara. 1229 gjorde en tronkrävare Knut Långe uppror, och efter slaget vid »Olustrum» flydde E. till Danmark; 1234 lär Knut ha dött och E. kunde återvända. Även i fortsättningen av hans regering utbröto uppror. Själv synes han ej ha spelat någon framträdande roll; mer än E. framträda i källorna landets jarlar Ulf och Birger (se dessa); han var förmäld med en högättad sv. kvinna vid namn Katarina. Eriks-krönikan (se d. o.) nämner om E., att han var »något läsper» och att »halta var hans sed». Erik Erikssons sigill. Han nämnes också traditionellt »E. Läspe och Halte». E. avled utan ättlingar, och kronan övergick på hans systerson Valdemar. B. 8) E. XII (1339—59). Äldste son till Magnus Erik Magnussons sigill. Eriksson och Blanka av Namur, blev E. 1344 vald till tronföljare i Sverige, medan den yngre brodern Håkon 1343 valts i Norge. Vid mitten av 1350-talet trädde E. i förbindelse — 793 — — 794 —