ERIK IVARSSON Skötkonung och Sven Tveskägg i Öresund Olof Tryggvesson (»slaget vid Svolder»). E. var därefter Sven Tjuguskäggs styresman över Norge men förflyttades av honom 1015 till England, där han blev jarl över Northumber-land. B. Erik Ivarsson, norsk ärkebiskop (d. 1213); blev först biskop i Stavanger och 1188 ärkebiskop. Ss. sådan ledde han kyrkans motstånd mot konung Sverre men måste lämna landet och erhöll en fristad hos ärkebiskop Absalon i Lund. Först efter Sverres död kunde E., nu blind, återvända till Norge; han avgick från sin post 1206. B. Erik-Jansi'smen el. E r i k-J a n s s o n i s-m e n, sekt, som på 1840-talet uppstod i Hälsingland kring bonden och predikanten Erik Jansson (1808—50). Det mest utmärkande i dennes förkunnelse var läran om de troendes syndfrihet och hans egen sändning ss. Guds profet, den förste, som efter apostlarnas dagar förkunnat Guds ord rent och obesmittat. E r i k-J a n s ar na s sammankomster urartade snart till allsköns oordningar, ledaren själv uppträdde ytterst polemiskt mot andra samfund och ställde till offentliga bokbål på Luthers, Arndts och andra religiösa skrifter. Han inkallades flera gånger till förhör såväl inför domkapitlet som inför världslig myndighet. Rörelsen spred sig även till Dalarne och angränsande landskap. 1846—50 utvandrade så gott som alla sektens medl., inalles o. 1,500 personer, till Amerika, och i Illinois grundades nära Galesburg en koloni kallad Bishop hill efter Erik Janssons hemförsamling Biskops-kulla (Uppsala län). Här rådde egendomsgemen-skap, och Erik Jansson styrde med oinskränkt makt. Genom hans egenmäktighet och oförsiktiga spekulationer kom emellertid kolonien snart på obestånd, och de förtryckta kolonisterna började opponera sig. Då han försökte kvarhålla hustrun till en f. d. medl. av samfundet, blev han av denne nedskjuten 1850. Ledningen av kolonien övergick sedan till sju »styresmän»; till en början steg välståndet men följdes snart av desto större förluster; 1860 upplöstes egendomsgemenskapen, och flertalet av Erik-Jansarna lämnade kolonien. Endast några hundra personer bo nu kvar där. Av Erik Janssons skrifter må nämnas »Några sånger samt böner» (1846, 2 uppl. 1857), »Förklaring öfver den hel. skrift el. cateches» (1846), »Ett afskedstal till alla Sveriges innevånare» (s. å.). — Litt: E. Herlenius, »E. J:s historia» (1900); ang. den sv. kolonien se F. Bremer, »Hemmen i Nya verlden», 2 (1853); E. Norelius, »De svenska luterska församlingarnas och svenskarnas historia i Amerika», 1 (1890); M. A. Mikkelsen, »The Bishop hill colony» (i »Johns Hopkins univ. studies in hist. and polit. Science», 10:1, 1892); A. Söderblom, »En Amerika-bok» (1925). S.N. Erik Johansson (Vasa), Gustav Vasas fader, se Vasa. Erik Karlsson (Vasa), se Vasa. Erik Klipping, se Erik, danska konungar 5). Erik Knutsson, se Erik, svenske konungar 6). Erik Kristoffersen, se Erik, danska konungar 7). Erik Lamm, se Erik, danska konungar 2). Erik Läspe, se Erik, svenska konungar 7). Erik Magnusson, se Erik, svenska prinsar 3) och norska konungar 2). Erik Menved, se Erik, danska konungar 6). Erik Plogpenning, se E r i k, danska konungar 4). Erik Prästhatare, se Erik, norska konungar 2). Erik Röde, upptäckare av Grönland enl. den isländska Erik Rödes saga (skriven o. 1200). E. utvandrade o. 950 till Island. Här blev han förklarad fredlös, seglade då västerut, fann 982 Grönlands ö. kust, seglade så till s. v. kusten, landsteg i en fjord, som han kallade Eiriks-fjord. Här bosatte han sig vid Brattalid och dog o. 1000. E. sökte få andra isländare till Grönland, och 985 skall enl. sagan en stor flotta ha seglat dit. Hans son Leif Eriksson (se denne) upptäckte Amerika o. 1000. O.P. Eriksberg, s:n i Gäsene hd, Älvsborgs län, s. v. om Falköping; 28,00 kvkm., därav 27,95 land; 439 inv. (1931; 16 inv. pr kvkm.); 6,83 kvkm. odlad jord (1927; 24,4 % av landarealen), 12,99 kvkm. skogs- och hagmark. — Pastorat: E., Mjäldrunga och Broddarp, Ås kontrakt, Skai;a stift. T. Am. Eriksberg, gods i Södermanland, se Ericsberg. Eriksberg, mekanisk verkstad och skeppsvarv, Göteborg, grundades som skeppssmedja och galvaniseringsverkstad 1853 av D. W. Flo-beck. Eriksbergs mekaniska verkstads a.-b., aktiekapital 3 mill. kr., tillhör sedan 1915 Bro-strömskoncernen. Skeppbyggnadsverksamheten påbörjades under 1870-talet med mindre bogser-och passagerarbåtar, upptog under 1880-talet lastångare av upptill 1,000 tons lastförmåga och omfattar under senaste årtiondet stora lastmotorfartyg och tankfartyg av standardtyper upp till 13,500 tons lastförmåga. Av sådana voro sommaren 1930 10 st. på tillsammans 84,000 tons lastförmåga under byggnad el. beställda. Varvet har nu 3 flytdockor, av vilka en på 20,000 tons lyftkraft är den största i Skandinavien. Värdet av företagets årstill- — 811 — — 812 —