Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Eriomys
- Eriophorum
- Eriophyes
- Eris
- Erismatura
- Eristalis
- Eristik
- Erisäpple
- Erith
- Erithacus
- Eritrea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIOMYS
Eri'omys, gnagaresläkte, se Chinchilla.
Erio'phorum [-fo-], halvgrässläkte, se
Ängsull s 1 ä k t e t.
Erio'phyes [-fy-], släkte bland spindeldjuren,
se Gallkvalster.
Eris, lat. Disco'rdia (eg. tvedräkt), grek, myt.,
tvedräktens gudinna, syster till Åres el. dotter
till Nyx. Ej inbjuden till Peleus’ och Thetis’
bröllop, kastade hon in genom dörren bland
de församlade gudinnorna ett gyllene äpple
med påskriften »Till den skönaste» och
uppväckte därigenom en tvist mellan Hera, Athena
och Afrodite, vilken löstes av Paris (se denne)
och blev orsak till trojanska kriget. — E r i s
-äpple, stridsäpple, tvisteäpple, -frö. [W. N.]
Erismatu'ra, ett släkte åränder (se d. o.).
Eri'stalis, flugsläkte, se S 1 a m f 1 u go r.
EristPk (till grek, eris, tvist), fil.,
dispu-tationskonst, åsyftande att till varje pris och
ofta med logiskt tvivelaktiga medel snärja och
vederlägga en motståndare. Väsentligen som en
avart av dialektiken (se d. o.) har e. utbildats
och omhuldats inom megariska skolan (se
d. o.). — E r i's t i k e r, utövare av e.; även
beteckning för anhängare av Megaraskolan.
Jfr E u b u 1 i d e s. A. N.
Erisäpple, tvistefrö, se E r i s.
Erith [i'arip], stad i grevskapet Kent,
England, vid Thames, ö. om London; 31,558 inv.
(1921). Maskinindustri, gevärsfaktori. 5.
Eri'thacus, fågelsläkte, se R ö d h a k e.
Eritre'a, italiensk koloni i ö. Afrika vid
Röda havet, belägen mellan 18° 2' (Ras Kasar)
och 12° 22' n. br. samt mellan 36° 25' och
43° ö. Igd. (Ras Dumeira). E. gränsar i ö. till
Röda havet, i n. och v. till Engelsk-egyptiska
Sudan och i s. till Abessinien och Franska
Somalilandet. 119,000 kvkm. med 393,000 inv.
(1921). E. består av 3 huvuddelar, näml,
kustlandet i ö., den inre högplatån och slutl. v. om
denna en flik av Sudans slättland. Det
förstnämnda består till stor del av korallkalk, de
utanför detsamma belägna Dahlaköarna
hu-vudsakl. av samma material. Kustbältet är ett
öken- och stäppartat lågland och utgör en del
av den östafrikanska gravsänkan (se
Abessinien). I s. är det dock skilt från Afar- och
Danakilslätterna i det abessiniska
sänknings-området genom ett antal ända till 1,500 m.
höga berg. Det inre av koloniens n. och
bredaste del intages av den abessiniska högplatån,
som här skjuter fram en triangelformig flik
mot n. Dess ö., mot kustfältet
skarpt avsatta brant reser sig
till 3,000 m. (Soira 3,018 m. och
Hamoiet 2,779 m.). Högslätten,
vanl. benämnd Asmara platån,
består av lava och tuff och
sänker sig mot v., där dess kant
ligger 1,000—1,500 m. ö. h.
Platån är genomskuren av djupa
floddalar, och över densamma
resa sig några vulkaner. —
Kustlandets klimat är mycket hett
och osunt. I Massaua är
medel-temp. i jan. 25,9° och i juli 35,2°,
samtidigt som luftfuktigheten är
stor (57—73 %). Nederbörden
är obetydlig och inträffar till
stor del i dec. och jan. I
Massaua är årl. regnmängden 183
mm. Höglandets klimat är
ganska lämpligt för européer. Keren
(1,450 m.) har en medeltemp.
för den svalaste mån. (jan.) av
18,3° och för den varmaste (maj)
av 25,6° samt en årl. regnmängd
av 641 mm. — Vegetationen är i
kustlandet en ökenstäpp med
glesa buskar av Zi'zyphus Spina
Christi, Aspa'ragus africa'nus
och akasior. I höglandet
finnas på 1,500—2,000 m:s höjd
skogar av ständigt gröna träd
— 823 —
— 824 —
E RITREA
Skala I: IO m i I j.
6 MissionsstatioTL
under-håUeiu av Evangeliska
f ös terlan t iss ti ftels en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Apr 21 18:51:11 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-8/0498.html