ERIVAN Landskap med dum-palmer i Eritrea. och lianer (Cissus-arter), högre upp av vinter-kala träd, omväxlande med grässtäpper. — Slättlandets befolkning är mycket gles, bestående av boskapsskötande halvnomader, vilka i n. äro av hamitisk ras men i s. tillhöra dana-kilerna (se d. o.). Höglandets invånare äro fast bosatta abessinier, som tala Tigredialekten och leva av åkerbruk och boskapsskötsel (får, nötboskap och kameler). — De viktigaste kulturväxterna äro vete, korn, durra, kaffe, oliv och tobak. I kustlandet odlas även dadelpalmen. Italienarne söka upparbeta plantageod-ling av bomull. Importen hade 1929 ett värde av 45 mill. kr., exporten 21 mill. kr. I dessa siffror är transitohandeln på Abessinien och Sudan inberäknad. Huvudstad är Asmara med 23,500 inv. (1921), förnämsta hamn är Mas-saua (15,000 inv. 1921). J.F. Det nuv. E:s äldre historia sammanfaller i det stora hela med Abessiniens (se d. o.), men dess avhängighet av Abessinien var på det hela taget lös: stamhövdingarna voro i själva verket fullt självständiga. 1865 förvärvade den egyptiske kediven Ismail Massaua men hans försök att lägga även det inre av landet under egyptisk lydno misslyckades. Viktigare för den kommande utvecklingen blev en överenskommelse 1870 mellan sultanen av Raheita och ett italienskt ångbåtsbolag om upplåtelse av ett område vid Assab-bukten som kolstation. Detta område förklarades 1882 av italienska staten för koloni; genom besättandet (1885) av Massaua och ytterligare annektioner bildades ett sammanhängande, under Italien lydande om råde, som 1890 erhöll namnet E. Italiens framträngande i kustlandet ledde till krigiska förvecklingar med Abessinien, vilka ledde till det italienska nederlaget vid Adua (1896) och freden i Addis-Abeba (s. å.). Genom gränsregleringar 1900 med Frankrike, 1902 och 1908 med Abessinien ha E:s gränser ordnats. C. F. Inom E. verka de svenska missionsorganisa-tionerna Evangeliska fosterlandsstiftelsen (sedan 1870) och Bibeltrogna vänner under hård konkurrens med katolikerna (kapuciner och lasarisler). Betydelsefull är särsk. läkareverksamheten i Asmara. Den nationalistiska italienska regimen har berett den protestantiska missionen rätt stora svårigheter. G. IV. L. Eritri'chium, växtsläkte av fam. strävbladiga med o. 30 arter, mest fleråriga örter, inom de tempererade områdena. Den alpina, 2—8 cm. höga, tuvbildande E. nanum med små tättsit-tande blad och förgätmigej-liknande, himmelsblå blommor odlas i Sverige på Stenberg. A. V-e. Eriu'gena, Johannes, medeltida filosof, se Johannes Scotus Erigena. Eriva'n, huvudstad i Armeniska socialistiska sovjetrepubliken, på en fruktbar högslätt vid Arax’ biflod Sanga, 1,042 m. ö. h,; 64,613 inv. (1926). Frukt- och grönsaksodling; brännerier och tillverkning av lergods. Univ., grundat 1921. — Staden E. (armen. Hrastan) omnäm-nes i armeniska källor alltsedan 600-talet. E:s historiska betydelse daterar sig från 1582, då det erövrades från Persien av turkarna. Under den därefter städse fortgående kampen mellan Persien och Turkiet utgjorde E. en av de mest — 825 — — 826 —