ERSLEV Erra're huma'num est (lat.), det är mänskligt att fela. Erra'tiska block (till lat. erra're, irra omkring), geol., genom glaciärtransport under istiden (se d. o.) från andra trakter förda block, delvis av ganska betydande storlek, som stan nat kvar vid isens avsmältning. K. A. G ErraTum (plur. erra'ta) (lat.), misstag, tryckfel. Ersch, Johann Samuel, tysk biblioteks-man (1766—1828), prof, i geografi och statistik i Halle 1803, överbibliotekarie vid univ. bibi, där 1808, utgav bl. a. »La France litté-raire» (3 bd, 1797—98), bd 18—21 (1821—27) av J. G. Meusels »Das gelehrte Teutschland» samt jämte J. G. Gruber »Allgemeine Encyklo-pädie der Wissenschaften und Künste» (1818 ff.). [W. N.] Erska, s:n i Bjärke hd, Älvsborgs län, n. om Alingsås; 41,38 kvkm., därav 39,32 land; 1,273 inv. (1931; 32 inv. pr kvkm.); 12,53 kvkm. odlad jord (1927; 31,8 % av landarealen), 17,20 kvkm. skogs- och hagmark. — Pastorat: Stora Mellby, Magra, E. och Lagmansered, Väne kontrakt, Skara stift. T. Am. E'rskein [-éln], Alexander von (före adlandet Erskine), friherre, diplomat (1598— 1656), tillhörde en till Pommern överflyttad gren av den skotska släkten Erskine, diplomatisk agent och assistentråd i Stralsund 1630, krigsråd vid sv. armén i Tyskland 1634, minister vid fredskongressen i Osnabrück och Münster 1646, där han uppträdde som arméns representant och mellanhand mellan denna och de sv. kommissarierna, fick 1649 i uppdrag att (jämte generalissimus Karl Gustav) leda »exe-kutionsverket», d. v. s. Tyska rikets evakuering och truppernas avdankning, sändes 1651 att ordna regeringen i Bremen och Verden och blev president där 1653. E. deltog 1655—56 i polska kriget, blev vid Warszawas kapitulation på sommaren sistn. år mot tro och loven tillfångatagen och sänd till Zamoscie, där han efter några veckor avled. E. blev friherre 1655 men tog icke introduktion. Om de stora bok-och arkivsamlingar E. sammanbragte i Tyskland, Böhmen och Polen se O. Walde, »Storhetstidens litterära krigsbyten» (2 bd, 1916— 20). C. Erskine [ä'skin], amerikanskt bilmärke i lägre prisklass, tillverkas av The Studebaker Corporation of America, South Bend, Indiana. v.S. Erskine [ä'skin], skotsk släkt, se Mar. Erskine [ä'skin], Thomas, l:e baron E., engelsk jurist och politiker (1750—1823). F. i Edinburgh, började E. sin bana som militär men övergav detta yrke 1775 för att utbilda sig till jurist. Advokat i London 1778, gjorde han sig känd som en kvick, vältalig och oförskräckt försvarare, särsk. i politiska mål; 1792 försvarade han T. Paine (se denne) och friade 1794 efter ett glänsande försvar den för högförräderi anklagade Horne Tooke (se denne). Han var medl. av underhuset 1783—84 och 1790—1806 samt blev pär 1806 och för en kort tid lordkansler under Grenville. E., som var whig, slöt sig troget till Fox men misslyckades i parlamentet och visade sig oduglig i regeringen. Hans ekonomi försämrades, och hans anseende sjönk för att åter stiga de sista åren, då han försvarade drottning Karolina (se denna). E. har bl. a. skrivit ett försvar för franska revolutionen: »View on the causes and conse-quences of the present war with France» (1797) samt »Armata», en imitation av Gulli-vers resor. — Litt.: H. Duméril, »Lord E.» (1883). P.Dhl. Erslev. 1) Edvard E., dansk geograf (1824—92), lärare 1850—56 i Roskilde, därefter till 1871 i Aarhus, fick sistn. å. prof:s titel. E. utgav läroboken »Den danske Stats Geografi» (1852) och en populär geografisk skildring »Den danske Stat» (1855—57). 1865 började han utge geografiska läroböcker (flera i sv. bearbetning) efter ett delvis nytt system, och 1886 utgav han »Jylland, Studier og Skildringer til Danmarks Geografi». E. bildade 1876 Det kongelige danske geografiske Selskab och var därefter i 10 år sällskapets sekreterare och red. för dess tidskr. O. P. 2) Kristian Sofus August E., den föregåendes brorson, historiker (1852—1930), cand. mag. 1876, d:r phil. 1879, prof, vid Köpenhamns) univ. 1883, riksarkivarie 1916. E. har varit verksam ss. källutgivare (»Fredrik I:s danske Regi-stranter», 1879, »Danske Kancelliregistran-ter 1535—50», 1881 —82, »Aktstykker og Oplysninger til Rigs-raadets og Stænder-mödernes Historie i — 845 — — 846 —