ERZINGJAN baka i tiden. I varje fall framträder den i tidigare historisk tid som huvudort i landskapet Karin. Staden erövrades av araberna o. 650. 1192—1230 medelpunkt i ett självständigt seldjukrike, erövrades E. 1241 av mongolerna, tillhörde sedan en turk-menstam och erövrades från denna 1743 av turkarna, vilka det sedan dess tillhört med undantag av kortvariga ryska ockupationer 1829 och 1877. C.F. E'rzgebi'rge, bergland i mellersta Europa, beläget på gränsen mellan Sachsen och Tjeckoslovakien. E., som räknas till de s. k. tyska Mittelgebirge (se d. o.), sträcker sig med en maximibredd av 40 km. och en längd av 125 km. från Fichtelgebirge i s. till Sächsische Schweiz (Elbsandsteingebirge) i n. ö. Dess s. v. del kallas Elstergebirge. E. består i v. av fylliter och graniter, i ö. av gnejs och porfyr. Bergets yta bildar en relativt jämn högslätt på 850 m:s höjd, i själva verket ett gammalt peneplan (se d. o.), i n. v. och s. ö. begränsat av förkastningar. Gent emot sänkningsfältet i n. v. är E. topografiskt mindre markerat. I s. ö. begränsas E. däremot av Eger- och Teplitz- Erzgebirge mellan Aue och Schwarzenberg. Erzcrum. bäckenets djupa gravsänkor, som skiljas från E. genom vackra trappstegsförkastningar (se Förkastning). Högslätten är alltså en snedställd horstplata (se Hor st), vars yta sluttar från s. ö. mot n. v., och vars höga s. ö. kant bildar vattendelaren mellan Sachsen och Tjeckoslovakien, över högslätten resa sig flacka eruptivkupoler av basalt och fonolit. De högsta delarne heta Fichtelberg (1,215 m.) och Keilberg (1,244 m.), som dock bestå av glim-merskiffer. — E. erhöll sitt namn på gr. av sin rikedom på värdefulla malmer, innehållande silver, tenn, koppar, järn, kobolt, nickel och vismut. Redan på 1600- och 1700-talen utvecklade sig i E. en välmående bergverks-bygd. Nu äro dock malm-fyndigheterna uttömda, och befolkningen lever huvudsaki. av industri (tillverkning av textilvaror, musikinstrument, leksaker, urfabrikation, tobaks-, trä-varu- och pappersindustri) . J. F. Erzingja'n, vilajet i turkiska Armenien, omkr. Eufrats v. källflodKara-su; 14,276 kvkm.; 134,443 inv — 857 — — 858 —