ESCHENBACH första av oss kända sång, »Ein neues Lied wir heben an». S. N. Eschenbach [ä'Janbaz], Wolfram von, tysk diktare, se Wolfram von Eschenbach. Escher [ä'far]. 1) Hans Konrad E. (von der Linth), schweizisk politiker (1767 —1823), 1798—1802 medl. av lagstiftande rådet i den nya Helvetiska republiken, inlade stora förtjänster om för jordbrukets höjande viktiga kanaliseringsföretag vid floden Linth 1807—22 och erhöll ss. belöning härför namnet E. von der Linth. H. Bg. 2) Arnold E. (von der Linth), den föregåendes son, geolog (1807—72) var sedan 1834 verksam vid univ. och Polytechnikum i Zürich, från 1852 som prof., genomforskade Schweiz, särsk. Alperna, och utgav jämte Studer en geologisk karta över Schweiz i skala 1:380,000 (3 Aufl. 1894). [K. A. G.] 3) Johann Heinrich Alfred E., politiker (1819—82). E. blev 1849 medl. av natio-nalrådet och beklädde tre gånger presidentposten. Till sin politiska uppfattning liberal, var han i sht verksam för skolväsendets främjande; han hade bl. a. en stor andel i utvisandet av jesuiterna från Schweiz 1845. E. var vidare den främste initiativtagaren till stora järnvägsanläggningar i Schweiz, bl. a. S:t Gott-hardsbanan; 1871—78 var han direktör för det bolag, som anlagt banan. H. Bg. Escherich [ä'fari^]. 1) Georg E., tysk politiker, skogsman (f. 1870), gjorde i ungdomen vidsträckta resor i Abessinien, Kamerun och på Balkan. E. bildade efter världskrigets slut 1920 Organisation E. (Orgesch), en borgerlig skyddskår, vilken emellertid upplöstes av ententen 1921. E. har också gjort sig ett namn som organisatör och ledare för skogsförvaltningen i Bialowiez under den tid (1915—16), som tyskarna höllo skogen besatt. [ArrTi.] 2) Karl Leopold E., den föregåendes bror, entomolog (f. 1871), prof, i zoologi vid forst-akad. i Tharandt 1907 och sedan 1914 prof, i München. E. har i sht verkat för den praktiska entomologiens utveckling i Tyskland och är där f. n. dennas främste målsman. 1913 grundade han Deutsche Gesellschaft für ange-wandte Entomologie och s. å. dess »Zeitschrift für angewandte Entomologie» samt utger sedan 1925 jämte F. Stellwaag »Anzeiger für Schädlingskunde». Bland E:s skrifter i övrigt märkas »Die Ameise» (1906, 2 Aufl. 1917), »Die Termiten oder weissen Ameisen» (1909), »Die angewandte Entomologie in den Vereinig-ten Staaten» (1913) och det stora under utgivning varande verket »Die Forstinsekten Mittel-europas» (1914 ff.) S. Bgtn. Eschscholtzia californica. E'schricht, Daniel Fredrik, dansk läkare och naturforskare (1798—1863), 1836 prof, vid univ. i Köpenhamn, skrev »Haand-bog i Physiologien» (2 bd, 1834—41, 2 Udg., 1, 1851), »Zoologisch-anatomisch-physiologische Untersuchungen über die nordischen Wall-thiere», 1 (1842) m. m. [Wå\] Eschscholtz, Johann Friedrich, tysk naturforskare (1793—1831), prof, i Dorpat, deltog som skeppsläkare i O. von Kotzebues (se denne) bägge forskningsresor 1815—18 och 1823—26. Bland E:s skrifter, som huvudsaki. behandla lägre havsdjur, må nämnas »System der Acale-phen» (1829). O. C-n. Eschscho'Itzia, släkte av fam. vallmoväxter med o. 125 arter i Nordamerikas Stillahavsområde. Glatta, blågröna örter med findelade blad och långskaftade, stora, gula, orangefärga-de el. vita blommor, vilkas båda foderblad hopväxa och avfalla ss. en mössa. E. cali-fo'rnica, en 1-årig 30 —50 cm. hög sommar-växt med gula blommor, är, jämte sina många färgvarieteter, mycket vanlig prydnadsväxt i våra trädgårdar. Här och där odlas också E. cro'cea med orangefärgade och E. tenuifo'lia med blekgula blommor. A. V-e. Eschstruth [ä'ftrot], Nataly von, tysk författarinna (f. 1860). Av E:s många romaner, som vunnit spridning och popularitet världen över och av vilka talrika äro övers, till sv., kunna de flesta närmast betraktas som ren underhållningslektyr. St. A. Esch-sur-Alzette [äf-syr-alzä't], stad i Luxemburg, vid floden Alzette, nära franska gränsen; 27,143 inv. (1927). E. är centrum i ett gruv- och industriområde, har smältugnar och gjuteri. O. P. Eschweiler [ä'jvällar], stad i Rhenprovinsen, Preussen, ö. n. ö. om Aachen; 26,107 inv. (1925). I E:s närhet finnas järn-, kol- och zinkgruvor. Staden har järn- och zinkverk, tillverkning av ångpannor och kablar. O. P. Escobar [äskåpaT], Marina de, spansk kvinnlig mystiker (1554—1633), grundade en birgittinorden i något modifierad form i Spanien. Hennes biktfader Luis de la Puente på- — 863 — — 864 —