ESKILSTUNA viss torrhet, ofta också av ett sökt el. sött arrangemang. E. W. Eskilstorp, s:n i Oxie hd, Malmöhus län, n. om Vällinge; 8,95 kvkm., därav 8,05 land; 281 inv. (1931;31 inv. pr kvkm.); 6,91 kvkm. odlad jord (1927; 85,8 % av landarealen). — Pastorat: Gässie, E., Arrie och Hököpinge, Oxie kontrakt, Lunds stift. T. Am. Eskilstuna, stapelstad i Södermanlands län, belägen på ömse sidor om Hyndevadsån, här kallad E.-ån, 7,6 km. från dess utlopp i Mälaren. Sedan Fors och Klosters socknar samt en del av Torshälla landsförsamling införlivats med staden, uppgår dess totala areal till 88,35 kvkm., varav 6,85 kvkm. inom stadsplanen; 32,273 inv. (1930). E., som är Rekarnes viktigaste handelsort, har uppstått vid de vattenfall, som förorsakas av en här framlöpande förkastningsbrant. Redan på 1000-talet var Fors en viktig handelsort i Rekarnebygden, och vattenkraften utnyttjades tidigt för drivande av kvarnar etc. — E. skall ha uppkallats efter den helige Eskil (se d. o.). Ett här anlagt kloster uppläts på 1250-talet åt johanniterna. Klostret, som ägde betydande jordegendomar, indrogs 1527. Sedermera lät Gustav Vasa här bygga ett slott, Eskilstunahus, som på 1680-talet förstördes vid en eldsvåda. — E. fick först 1659 stadsprivile-gier. Förr sönderföll E. i följande 3 områden: den ö. om ån belägna Gamla staden, den mitt emot liggande Nystaden samt den därintill uppvuxna s. k. Fristaden, som fått sitt namn därav, att konung Adolf Fredrik 1771 tillät arbetare inom stål-, järn- och metallindustrien att slå sig ned här mot befrielse från mantals-pengar m. fl. utskylder. Dessa olika delar, som urspr. voro skilda från varandra, förenades 1833. Ända till 1879 kallades detta samhälle E. Fristad. Genom bebyggande av från E. kungsladugård avsöndrad mark företogs 1867 en ny reglering, varigenom de nuv. stadsdelarna Norr, Söder och Väster uppkommo. E. uppvisar en viss regelbundenhet i bebyggelsen. Boningshusen, vanl. låga, av trä el. sten, ligga dock sammanblandade med fabrikerna. I stadens utkanter märkas flera s. k. »egnahem». Den ö. om ån fram till Rådhustorget löpande Köpmangatan anses för stadens äldsta gata. 1926 revs det här belägna rådhuset. Huvudgatan är Kungsgatan, som korsar Fristadstorget el. Rinmanstorg, vilket erhållit sitt namn efter en på torget upprest minnesvård över direktören över E. fristad Sven Rinman (d. 1792). Rademachergatan, som ligger mellan Kungsgatan och ån, kantas av måleriska 1600-tals hus. — Vid Fristadstorget märkas flera offentliga byggnader: stads hus med stadshotell, Södermanlandsbankens hus, E. sparbank samt telegraf- och posthuset. I v. stadsdelen ligger Högre allmänna läroverket. Teater och brandstation, båda nyuppförda, ligga vid Nybrohamnen, och i n. stadsdelen reser sig den 1929 invigda stadskyrkan (arkitekt Hökerberg). Epidemisjukhus och länslasarett äro förlagda till stadens s. del. Flera parkanläggningar finnas, ss. Stadsparken, Fristadsparken och Eskilsparken. På en holme i E.-ån märkes sommarrestaurangen Strömsholmen. Genom livländaren Reinhold Rademacher, som här anlade ett manufakturverk, erhöll E. vid mitten av 1600-talet sin blomstringstid. Det nuv. E.-smidet (knivar, saxar, lås, filar, hammare etc.) är känt och erkänt även utanför Sveriges gränser. I E. funnos 1929 167 arbetsställen med 6,592 arbetare. Salutillverkningsvärdet uppgick till 55,600,831 kr. På 1860-talet uppstod storindustrien i E. med bl. a. följande företag: Munktells mekaniska verkstad (se d. o.), Beronius gjuteri och mekaniska verkstad (hör nu till Munktells; hela tillverkningsvärdet uppgår till c:a 7 mill. kr.), Karl Gustafs stads gevärsfaktori (se d. o.), E. järnmanufaktur a.-b. (se d. o.), Låsfabriks a.-b. (aktiekapital 500,000 kr., 175 arbetare, tillverkningsvärde 850,000 kr.), E. stålpressnings a.-b. (se d. o.). A.-b. E. Separator (125 arbetare, tillverkningsvärde 900,000 kr.), Aug. Stenmans a.b. (se d. o.). E. A. Bergs fabriks a.-b. (aktiekapital 500,000 kr., 200 arbetare, tillverkningsvärde 1,5 mill. kr.), E. fabriks a.-b. (aktiekapital 600,000 kr., 175 arbetare, tillverkningsvärde 1,2 mill. kr.), Nya a.-b. Liljeqvists sågblads och redskapsfabrik (75 arbetare, tillverkningsvärde 1 mill.), A.-b. C. O. Öberg & co. (se d. o.), Nickelfabriks a.-b. Gottfr. Carlsson (60 arbetare, tillverkningsvärde 500,000 kr.), A.-b. Gustaf Erikssons metallfabrik (140 arbetare, tillverkningsvärde 1,3 mill. kr.), A.-b. C. E. Johansson (se d. o.), A.-b. F. A. Stenmans låsfabrik (65 arbetare), A.-b. Klas Törnblom (50 arbetare), J. O. Öberg & sons litografiska anst. (se d. o.), E. bryggeri a.-b. (60 arbetare, till verkningsvärde 1,3 mill. kr.). E. står genom Oxelösund-Flen-Västmanlands järnväg och Norra Södermanlands järnväg i förbindelse med statens järnvägsnät. E.-ån kanaliserades på 1850-talet. 1927 anlöptes staden av 585 fartyg. S. å. utgjordes stadens handelsflotta av 4 fartyg om tillsammans 444 nettoton. E. äger ett tiotal busslinjer, som uppehålla trafik saväl inom stadens olika delar som med Torshälla och Skogstorp (halvtimmestrafik). 3 dagl. tidn. utgivas: »Sörmlandsposten» (moderat), »Eskil-tuna-Kuriren» (frisinnad) och »Folket» (social — 877 — — 878 —