ESMANN möhus län, 17 km. n. o. om Lund; 5,51 kvkm., varav över 3 äro bebyggda; 6,171 inv. (1930). — E. är regelbundet byggt. Den egentliga staden ligger v. om järnvägen, med stortorget n. v. om järnvägsstationen. Här ligga också kyrkan, byggd 1891, rådhuset byggt 1910, i vars bottenvåning ett hembygdsmuseum inrymmes, samrealskolan, v. folkskolan, folkhögskolan, idrottsplatsen m. m. E:s största planteringar äro Stadsparken och Skytteskogen, belägna vid stadens v. gräns. Den västligaste delen av staden upptages främst av vackra villakvarter, där villorna ligga omgivna av välvårdade trädgårdar, medan områdena ö. om bangården mera upptagas av industriella anläggningar. I s. v. delen av staden ligger ett mycket egenartat naturskyddsområde (c:a 3,4 har). — Taxeringsvärdet å fast egendom var 1928 22,926,000 kr., varav 950,000 bevillnings-fri och 605,700 å jordbruksfastighet. Till bevillning taxerad inkomst var s. å. 9,048,280 kr. Industrien räknade 1928 37 arbetställen med 735 arbetare. Tillverkningsvärdet var 1925 16,932,759 kr. Mera betydande industrier äro A.-b. P. Håkanssons salubrinfabrik, A.-b. Vin- och Spritcentralens spritfabrik, saftstation, exportslakteri, 2 mejerier, bryggeri, 2 skofabriker, yllefabrik, Sahlins konfektions a.-b., A.-b. Åkermans gjuteri och mekaniska verkstad, snickeri- och möbelfabriker m. fl. I stadens s. ö. del finnes ett statens spannmåls-lagerhus. — Tack vare det gynnsamma läget har E. blivit ett betydande centrum för handel med spannmål, timmer, maskiner o. a. lantmannaprodukter. — E. har en statens samrealskola och kommunalt gymnasium (med real- och latinlinje), folkhögskola samt två folkskolor. I E. utgives 6 gånger i veckan »Skåningen Eslövs tidning». — E. tillhör V. SaHerups pastorat, Harjagers kontrakt. Sedan 1916 bildar staden eget tingslag i Frosta hds domsaga och är den första fögderistad, som bildat eget tingslag. — E. har helt järnvägen att tacka för sin tillkomst. Då stationen an-lades 1858, fanns endast en oansenlig by på 250 inv. i närheten, men platsen hade ett gott geografiskt läge i förhållande till de städer, som skulle ha förbindelse med stambanan, och 1865 tillkom järnvägen från Landskrona och Hälsingborg samt 1868 från Ystad. E:s betydelse som trafikcentrum ökades än mera, då järnvägarna till Hörby (1897) och Röstånga (1898) anlades och kort därefter utsträcktes till resp. Kristianstad och Klippan. Många förändringar och utvidgningar ha också måst göras av bangården. E:s station är den första i Sverige med tunnelsystem. — m/i2 1872 blev E. köping och är från Vi 1911 stad. O. P Esmann, Gustav Frederik, dansk förf. (1860—-1904), var en av dem, som slöto sig till Herman Bang, och väckte på 1880-talet uppseende som elak följetongist i dagspressen. Han debuterade 1885 med »Gam-melGæld», två noveller i blaserad och ironisk ton, och författade sedan ett tiotal skådespel, utmärkta för stor scenteknisk behändighet, bl. a. »Den kjære Familie» (1892) och »Alexander den Store» (1900), de flesta givna å Det kongel. Teater, Köpenhamn, en del (bl. a. de två anförda) även i Sverige. I liv som i dikt var E. intill sin tragiska ändalykt (självmord) en renodlad typ för den köpenhamnska boulevard-intelligensen. Lff. Esmarch [-mar/], Friedrich von, tysk läkare (1823—1908), 1846 assistent hos Langen-beck i Kiel, 1857 prof, i kirurgi där, 1870 generalfältläkare, känd som klinisk lärare och operatör, framför allt genom den efter honom benämnda E:s binda (se d. o.), var särsk. framstående som krigs-kirurg och inlade stora förtjänster om sjukvårdsväsendet. E. utgav »Die erste Hülfe bei plötzlichen Unglücksfällen» (1882, talrika senare uppl.) m. m. [Wk.] Esmarchs binda, elastisk gummibinda, uppkallad efter Fr. von Esmarch, som 1873 angav en metod att före operation åstadkomma nästan fullständig blodtomhet i en extremitet, vilket gav den dubbla fördelen av ostörd överskådlighet för operatören och minskad blodförlust för patienten. Esmarch lindade extremiteten från handen, resp, foten med en tunn, elastisk gummibinda upp till axeln, resp, ljumsken, där åtsnörningen bibehölls, medan den togs bort perifert däromkring. Enklare nås blodtomheten genom att hålla extremiteten uppåt under några min., innan åtsnörningen göres på överarm el. lår. Ä underarm el. underben gör E. b. ingen nytta, ty här ligga pulsådrorna skyddade av benen. —* I krigskirurgien spelar E. b. en viktig roll, och den ingår i varje bårpatrulls utrustning i sv. armén. För — 887 — — 888 —