Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Essen, 3. Siri von
- Essén, Axel
- Essén, Rütger
- Essenbæk
- Essence
- Essendrop, Bernhard
- Essener
- Essen-Möller, Elis
- Esse, non videri
- Essens
- Essentiell
- Essenwein, August von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ESSÉN
hennes Strindbergsskapelser. — Litt: Karin
Smirnoff, »Strindbergs första hustru» (1925).
G. K-g.
Essen, Anders Axel Harald, förf. (f. 12/3
1880), var efter studier i Uppsala
Köpenhamns-korrespondent till olika tidn. 1906—08,
medarbetare i »Göteborgs-Posten» 1908—11, i
»Stockholmstidn.» 1911—18, red. för
»Vecko-journalen» 1919—28. E. har sedan 1908 under
pseud. Anders Eje utg. ett 20-tal
underhållande och livligt skrivna, humoristiska
böcker, oftast om exotiska äventyrare, ss. »Georg
Kessers generalkupp» (1915) och »Fru
Mariannes vasaller» (1930), vidare reseskildringar,
»Folk, fä och fakirer» (1922), »Färgade
friherrar» (1923) m. fl., samt teaterstycken. C.V.J.
Essén, R ü t g e r Thuresson, skriftställare
(f. 19/3 1890), fil. d:r i Uppsala 1918 (»Den
svenska riksdagens tillfälliga utskott»),
sekreterare i olika riksdagsutskott 1916—17 och
1923—24, delegat för sv. Röda korset i
Ryssland 1916—17, i Utrikesdep. 1917—18, t. f.
konsul i Omsk 1918, t. f. chargé d’affaires i
Tokyo 1920—21, särsk. uppdrag i Sibirien och
Ryssland 1922, chef för utrikesavd. i
»Stockholms dagblad» 1926—28; resor i Asien 1930.
E. har under de senaste åren utvecklat ett
flitigt och uppmärksammat skriftställarskap spec.
i utrikespolitiska ämnen, genomgående
präglat av en konservativ livssyn. Han har bl. a.
utg. »Mellan Östersjön och Stilla havet.
Asiatiska problem och minnen» (1924), »Europa
och världen» (1926), »Diplomatiska brev från
Stockholm» (1927), »Europas tillfrisknande»
(1929), »Bakom Asiens portar» (1931). Th.
E'ssenbæk, benediktinkloster i Aarhus stift
i Danmark, grundlädes enl. en krönikeuppgift
av en sonson till Skjalm Hvide, Stig Hvide
(d. 1153). Klostrets historia är föga känd.
Kyrkan har blivit sockenkyrka. T. S-d.
Essence [-sä's] (fra.), se Essens. —
Essence de petits grains [-sä's da pati gra'],
petitgrainolja, framställes ur omogna
frukter, blad och grenar av pomeransen
(Ci-trus bigara' dia). — Essence d’Orient [-sä's
dåriä'], se Pärlessens. Wk.
E'ssendrop, Bernhard Ludvig, norsk
präst och politiker (1812—91), bl. a.
stiftsprost i Trondhjem och sognepräst vid
domkyrkan där 1875—83; stortingsman 1862—66,
1871—76 och 1877—82, president i Lagtinget
1872—73, i Stortinget 1874—82, därjämte ordf,
i ett flertal parlamentariska kommittéer. E.
var politiskt moderat-liberal av starkt
medlande läggning. Th. •
Esse'ner, se E s s é e r.
Essen-Möller, Gustaf Elis, läkare (f. 17/z
1870), med. d:r 1900, docent i obstetrik och
gynekologi 1899, e
o. prof, i samma
ämnen 1901, prof.
1909, allt vid Lunds
univ. Under den
brytningstid
förlossningskonsten befann
sig i under den ti
digare delen av E:s
verksamhet, kom
han att i Sverige
snart intaga en
banbrytande ställning
för en ny, mera ki-
rurgisk riktning inom förlossningskonsten.
Hans rika erfarenhet, stora tekniska
skicklighet som operatör samt hans djupa förståelse
och hänsynsfullhet ha gjort honom till en högt
uppskattad kvinnoläkare. I socialmedicinska
frågor, ej minst i steriliseringsfrågan, har han
gjort betydelsefulla inlägg i tal och skrift. Som
lärare och föreläsare är E. högt värderad. Av
E:s vetenskapliga produktion, som omspänner
alla viktiga frågor inom gynekologi och
obstetrik, må nämnas: »Klinische und
patholo-gisch-anatomische Studien zur Aetiologie des
Uterusmyoms» (1899, gradualavh.), talrika
inlägg i eklampsifrågan, »Kliniska föreläsningar
i obstetrik» (1916), »Steriliseringsfrågan. Några
socialmedicinska och etiska synpunkter» (1922).
E. medverkar under sign. E. E.-M. i »Svensk
uppslagsbok». P. M. S.
Esse, non vide'ri (lat.), »att vara, icke att
synas», icke sken utan verklighet. Jfr Non
haberi, sed esse.
Esse'ns (lat., till esse'ntia, väsen). 1) Fil.,
betecknar det väsentliga och förblivande hos
tingen i motsats till det tillfälliga, skenbara
och växlande. Jfr A c c i d e n s och
Substans. A. N.
2) Kem. [-sa'rjs el. -sä'ns], i romanskt
språkbruk (essence) detsamma som eteriska oljor,
i vår farmakopé kallade Aethero'leum (se
d. o.); numera hos oss vanl. en lösning av
dessa oljor i sprit, som användes för
smaksättning av likörer, konjak, brännvin o. d. Wk.
Essentie'11, väsentlig, av vikt. — E. anemi,
med., detsamma som perniciös anemi, se
Blodbrist.
E'ssenwein [-valn], August Ottmar von,
tysk arkitekt, konstforskare och museiman
(1831—94), var verksam vid flera betydande
restaureringar, särsk. i Rhentrakten, och 1866
—91 direktör för Germanisches Museum i
Nürnberg, varåt han ägnade ett hängivet
arbete, och i vars publikationer han ofta
uppträdde som förf. E. var en av de förnämsta
— 907 —
— 908 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Apr 21 18:51:11 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-8/0550.html