ESSINGEN Stora Essingen från Mälarsidan. Essingen, Stora och Lilla, två öar i Mälaren, Bromma församling, Stockholms stad; förenade genom en ståtlig järnbro. Bussförbindelse med inre Stockholm. Enl. stadsplan av 1923 skall E. bebyggas ss. ett modernt villasamhälle. På Stora E. ligger Essinge ångtvätt och på Lilla E. A.-b. Lux’ och A.-b. Primus’ verkstäder. I. M-g. Essi'vus (till lat. esse, vara), kasus i finskan, betecknande stillastående el. vilande; även om det med e. uttryckta betydelseförhållandet. Esslair [-lä'r], Johann Baptist Ferdinand, tysk-österrikisk skådespelare (1772—1840), debuterade 1795 och var anställd bl. a. i Prag. Nürnberg, Mannheim, Karlsruhe och Stuttgart samt från 1820 vid hovteatern i München. E. var en typisk inspiralionsskådespelare med granna yttre medel och nådde i det borgerliga skådespelet genom uppfattningens genialitet, uttryckets omedelbara sanning och känslans värme högst. Bland E:s roller märkas Nathan den vise, Odoardo i »Emilia Galotti», Wallenstein och Karl Moor i »Rövarbandet». G. K-g. E'ssling el. E s s 1 i n g e n, ort i Österrike, se A s p e r n. E'ssling el. Esslingen, Furste av, titel av Napoleon tilldelad marskalk A. Masséna (se denne), hertig av Rivoli. E'sslingen, stad i landet Württemberg, Tyskland, vid Neckars h. strand, 10 km. ö. s. ö. om Stuttgart; 40,562 inv. (1925). Det inre av E. har en ålderdomlig prägel, under det att fabrikerna sälta sin prägel på de nyare stadsdelarna. E. är en av Württembergs mest betydande industristäder med metall- (maskiner, lokomotiv), textil-, läder- och möbelindustri. — Bland de talrika kyrkorna märkas Dionysiuskyrkan (urspr. från 1000-taIet, men i sitt nuv. skick från 1300—1400-talen), den gotiska Frauenkir-che (1321—1507) och barfotmunkarnas kyrka (1300-talet). Stadens äldre rådhus är en sen-gotisk byggnad från 1430, det nya slammar från 1746. — 1209 fri riksstad, tillföll E. 1803 Württemberg. O. P.; M. Bjn. Ess moll, ital. mi bemolle minore, fra. mi bémol mineur, eng. e flat minor, mus., tonart med treklangen ess-gess-b som centralklang. Förtecken: 6 p (b, ess, ass, dess, gess, cess). Parallelltonart är gess dur. Ess moll är en-harmoniskt (se d. o.) identiskt med diss moll. Se Tonart, Tonalitet, Tonika, Treklang. F. S-l. Essunga, s:n i Barne hd, Skaraborgs län, s. v. om Vara; 50,i8 kvkm., därav 49,76 land; 2,195 inv. (1931), därav 514 i Nossebro muni- Torget i Esslingen. — 911 — — 912 —