ESTLAND Stockholm sept. 1928), men är annars rätt och slätt landets statsminister, liksom de övriga medl. av ministären vald av folkrepresentationen och politiskt ansvarig inför denna. Regeringen väljes ej för en bestämd tid men plägar ställa sina platser till förfogande efter varje nyval till riksdagen. Antalet ministerier är f. n. 10. — I förvaltningshänseende är landet indelat i 11 kretsar och dessa i kommuner. Karakteristiskt för E. är, att den kommunala självstyrelsen i stor utsträckning tages i anspråk för rent statliga uppgifter samt att de nationella minoriteterna tillförsäkras en mycket vidsträckt självstyrelse. J. E. N. Rättskipning. Småmål avgöras i lägsta instans av fredsdomare, från vilka kan klagas till fredsdomarkollegium. Större civil- och brottmål gå till distriktsdomstolar, varifrån man kan vädja till hovrätten i Reval. Högsta domstolen utses av nationalförsamlingen och har sitt säte i Dorpat. E. K. Armé. Försvarsministern utövar i fred högsta befälet över armén; försvarsministeriet omfattar bl. a. försvarsrådet och generalstaben. E. indelas i 3 militärdistrikt. Inf. består av 2 reg. om 3 bataljoner, varje bataljon om 3 gevärs-och 1 kulsprutekompani, samt 12 självständiga (depå-) bataljoner om 3 kompanier. Kav. består av 1 reg. om 4 linje- och 1 kulspruteskva-dron. Fältart. räknar 5 divisioner om 3—4 batterier. Vidare finnas 1 stridsvagns- och 2 pansartågsreg., 1 ingenjör- och 1 signalbataljon samt 1 flygreg. Allmän värnplikt är stadgad från 20 :e levnadsåret och fullgöres med 12 mån. i aktiva armén, varvid de värnpliktiga årl. inkallas i 2 omgångar, först till en kortare utbildning vid depåbataljonerna och motsvarande förband och därefter till tjänstgöring vid de båda förstärkta inf.-reg., vilka äro förlagda vid ö. gränsen, det ena s. v., det andra n. om Peipus. De värnpliktiga kvarstå därefter i reserven till 45 och i landstormen till 55 år. Arméns styrka uppgår (1929) till 1,300 officerare och likställda, 2,000 underbefäl och 10,000 övriga. Vid sidan av armén märkas skyddskåren (om 29,000 män och 8,000 kvinnor), vilken skall stödja myndigheterna vid ordningens upprätthållande och medverka till folkets fysiska fostran och som har en fullt militär indelning, samt gränsvakten (om 1,500 man) under en särsk. chef. Budgeten uppgick 1929/30 till c:a 19 mill. krooni. E. O. B. Fasta försvaret. Redan före världskriget beslöt Ryssland befästa Reval, men vid krigsutbrottet fanns förutom ett gammalt citadell endast två tillfälliga batterier. Under världskriget utbyggdes Reval till en kustfästning genom anläggande av 17 batterier. Samtidigt anlades även vid Moon- och Zerelsunden ett 20-tal batterier till Rigabuktens skydd. Av dessa senare batterier förstördes en del 1917 vid tyskarnas landstigning på ösel och vid tagandet av Moon. Huvuddelen av Revals befästningar torde fortfarande vara i fullgott skick. A. W. G. Flottan består av 2 jagare (f. d. ryska) om sammanlagt 3,400 ton, 1 torpedbåt (f. d. tysk) 250 ton, 1 kanonbåt (f. d. rysk) 1,100 ton jämte 3 minsvepare, 2 minläggare m. m. Sammanlagd personalstyrka 1,600 man, örlogsbas Reval. Handelsflottans bruttotonnage (1929) 83,451 ton. H.S-k. Vapen och flagga. Vapnet är över varandra tre leoparder i blått med röda tungor i guldfält. Skölden omgives å ömse sidor av en ekgren. — Flaggan har tre horisontala band: blått, svart, vitt och användes både som national- och handelsflagga. Statsflaggan är densamma, men är i mitten belagd med vapnet. Se pl. vid art. Flagga. N. L. R. Mått och vikt. Metersystemet infördes som obligatoriskt Vi 1929. Av äldre mått må nämnas 1 revalsk tunna å 108 stoof = 1,27 hl.; 1 revalskt pund = 430,37g gr.; 1 küünar = 53,s cm. N.L.R. Mynt. Efter skilsmässan från Ryssland hade E. en pappersvaluta med en estnisk mark med ett avsett parivärde av 89 öre som enhet. 1928 infördes guldmyntfot och samtidigt stabiliserades valutan (den reella stabiliseringen nåddes redan 1924) vid en mark = ^ioo kr. och en ny enhet 1 guldkroon = 100 sents (el. cents) = 1 sv. kr. infördes. Av silver myntas 2 och 1 krooni, av nickel 50, 25 och 10 samt av koppar 5, 3 och 1 sents. Guldmynt präglas ej. N. L. R. Finanser. Budgeten för 1929/30 slutar på 93,8 mill. estniska kr. På inkomstsidan komma främst statens affärsdrivande verk 32,3 mill. Sedan följa tullar o. a. indirekta skatter med 25 mill., spritmonopolet med 15,7 mill., direkta skatter med 5,6 mill., och stämpelskatter med 5,6 mill. Sammanlagt uppgå ord. inkomsterna till 84,8 mill. och de e. o. till 9 mill. Av utgifterna falla 21,6 mill. på kommunikationsväsendet, 17 mill. på försvaret, 9 mill. på undervisningsväsendet, 6,7 mill. på finansministeriet, 5,3 mill. på jordbruket, 5,2 mill. på offentliga arbeten o. d. 4,8 mill. användas för statsskuldens förräntning. Statsskulden uppgick 1928 till 111 mill. kr., varav största delen var utländsk. A. Vr. Penninginstitut. Sedelutgivningsrätt äger endast centralbanken, Eesti pank, grundad 1919 — 933 — — 934 —