ESTLAND och under medverkan av Nat. förb. omorganiserad 1927. För utelöpande sedlar och avista-inlåning åligger det banken att hålla minst 40-procentig täckning i guld el. utländska guldvalutor. Banken, vilken icke får gottgöra ränta å insättningar, redovisade 31/3 1931 35,7 mill. estniska kr. utelöpande sedlar och 17,4 mill. inlåning samt 6,5 mill. guldkassa och 17,e mill. utländska valutor. Sedan 1926 utger banken »Economic bulletin» (2—4 häften pr år) och sedan 1930 »Monthly report on economic and banking conditions». — Vid 1929 års slut fun-nos 19 affärsbanker med 29 filialer och med en sammanlagd omslutning av 113,4 mill. kr., varav mera än hälften föll på de båda största (Krediit pank och G. Scheel & co.). — En statlig sparbank trädde i verksamhet med 1928 års början. Den hade vid 1930 års slut 13 avd.-kontor (i anslutning till filialer av Eesti pank) och 100 till postkontor anknutna filialer samt redovisade en insättarbehållning av 3,9 mill. kr — För jordbruket verkar sedan 1926 en statlig kreditinrättning (Eesti maapank) med en omslutning »/j 1930 av c:a 42 mill. kr. och för belåning av fastigheter i övrigt samt fartyg m. m. en 1928 öppnad statlig hypoteksbank (Pikalaenu pank), vars omslutning 31/iz 1930 utgjorde 46,5 mill. kr. — Vid 1928 års slut funnos c:a 200 kooperativa banker, av vilka de 21 större hade en inlåning av 18,9 mill. kr. och en omslutning av 31,a mill. (motsvarande siffror 31/io 1930 voro 23,1 resp. 39,3 mill. kr). Lth. Ekonomisk geografi. Huvudnäring är jordbruket. Av E:s yta upptager åkern 10,249 kvkm. (23,4 % av totalarealen), ängen 10,530 kvkm. (24,o %), betesmarken 7,430 kvkm. (17,o %) och skogen 8,983 kvkm. (20,5 %). Av åkerarealen, som är störst (mer än 40 % av totalytan) i kretsarna Dorpat, Werro (Vöru) och Petseri, utgör den sädesproducerande ytan hälften, ^4 ligger i träde och återstoden utnyttjas för foderväxter, potatis, lin m. m. Av sädesslagen kommer rågen (16,4 % av åkerarealen) i första, rummet, därnäst havren (15,7 %), kornet (12 %) och vetet (2 %). Landets årl. rågskörd (150,000—195,000 ton) tillfredsställer under normala år det inhemska behovet. Närmast sädesslagen kommer potatisen (7,2 % av åkerarealen) i betydelse. Dess centralområde är kretsen Wierland (Virumaa) i n. E. Den årl. potatisskörden (650,000—926,000 ton) lämnar ett betydande överskott utöver landets eget behov. Linet (2,2 % av åkerarealen) odlas framför allt i s. E. och utgör en viktig avsättningsartikel. Boskapsskötseln är inriktad dels på uppfödandet av slaktboskap, dels på mjölkproduktionen. Mejerihanteringens alster utgöra viktiga exportvaror. 1927 hade E. 229,530 hästar, 633,870 nötkreatur, 666,650 får och 354,360 svin. — Under det mer än hälften (56,3 %) av landets befolkning ägnar sig åt lantbruket, sysslar 2,5 % med fiske. Detta (i sht strömmings- och vassbuksfisket) är en betydande förvärvsgren för kust- och öbefolk-ningen. Sälfångsten spelar en viss roll på öarna, i sht på Bunö. Skogshushållningen har ringa betydelse. Staten äger inemot 4/s av landets skogar. E:s totala vattenkraft uppskattas till 170,000 hkr., av vilka 90,000 hkr. komma på Narva forsar, vilka delvis äro utnyttjade av textilindustrien. Fossilt bränsle finnes i form av brännskiffer (oljeskiffer) el. kukkersit och torv. Kukkersiten ingår som ett 1—2 m. mäktigt lager i kalkberggrunden och intager mellan Wesenberg och Jewe (Jöhvi) et område av 800 kvkm. Totalkvantiteten uppskattas till 5,5 milliarder ton. Den har kommit till användning som bränsle i st. f. ved och stenkol, och även bergolja vinnes ur densamma. Torvmossarna, av vilka de största äro belägna i närheten av Pernau, Wesenberg och Reval, intaga ej fullt 5 % av landets yta. — Ät industrien ägnar sig 15,2 % och åt handel och transport 7,3 % av befolkningen. Viktiga industrigrenar äro: metallindustrien (Reval), textilindustrien (Narva, Reval), trä- och pappersindustrien (Reval, Pernau), cement- och stenindustrien (Kunda, Aseri, Kohtla) samt läderindustrien (Reval,Dorpat,Wesenberg).—E:s viktigaste exportvaror (totalvärde 1928: 127,109,000 estniska kr.) äro smör, trävaror, bomullsvaror, cement, lin och papper; importen (totalvärde 131,373,000 kr.) utgöres av spannmål, bomull, ull och yllevaror, socker, järn, sill, stenkol och koks. E. har även en betydande transito-handel. De makter som dominera E:s utrikeshandel äro Tyskland, Storbritannien och U. S. A. E:s export till Sverige uppgick 1928 till 5,955,000 estniska kr., importen representerade ett värde av 6,939,000 kr. Järnvägarnas längd var 1928 1,280 km., varav smalspårig väg 558 km. Ss. naturliga vattenvägar inom landet framstår Peipus med Embach och Virtsjärv. Handelscentrum och viktigaste flodhamn i detta område är Dorpat. Av landets sjöhamnar ha Reval och frihamnen Baltisch-port (Baltiski el. Paltiski) största betydelse. Den senare är tillgänglig året om, den förra har att räkna med ishinder 5—6 veckor, men hålles öppen genom isbrytare. G-ö. Religiösa förhållanden. Kristendomen nådde Estland först på 1100-talet. Det romersk-katolska prästerskapets verksamhet satte emellertid föga spår i folklivet. Reformationen på 1500-talet medförde efter hand upprättandet av en organiserad lutersk kyrka, som särsk. un — 935 — — 936 —