Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Estlandssvenskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ESTLANDSSVENSKAR
GENERALSTABENS LITOGR. ANSTALT. STHLM.
Estlandssvenskar. Den sv. bosättningen i
Estland synes att döma av ortnamn med Odin och
Tor och av e:s språk i allm. förskriva sig från
förkristen tid. Även voro sv. i Estland tidigare
långt talrikare än nu. Halvön Svarbe (Sörve),
öarna ösel (tidigare Eysyssel), Dagö, Kynö och
Moon samt flera smärre öar och orter vid n.
och v. kusterna ha tidigare haft en talrik sv.
befolkning. Från Dagö, dit sv. enligt traditionen
skola ha kommit från Gotland, utvandrade år
1781 1,200 bönder, som uppsagts av godsägaren
på Hohenholm, och grundade i s. Ryssland
kolonien Gammal-Svenskby. Numera finnas inga
sv. på Dagö. Omkr. Hapsalvikens inre delar
funnos tidigare talrika sv., men trakten lades
öde genom den stora pesten 1710 och
befolkades sedan av ester. I städerna Reval, Hapsal,
Narva och Dorpat funnos under den sv. tiden
stora kolonier.
Numera äro de viktigaste sv.-bygderna Nuckö
med Odinsholm, Ormsö (Wormsö), Vipall
(Wichterpal), Korkis, Rågöarna och Nargö, alla
dessa i landets n. v. del; därtill komma
kolonier i städerna Reval och Hapsal och å Runö
i Rigaviken. Sammanlagda antalet sv. är o.
8,000. Den viktigaste sv.-orten är Nuckö, där
sv. dominera inom kommunerna Pasklep, Sut-
lep och Rikull. Huvudnäring är jordbruk med
boskapsskötsel, fiske och skogsbruk binäringar.
På Odinsholm är fiske huvudnäring för de o.
100 sv. Ormsö med över 2,000 sv. är den näst
viktigaste sv.-orten; även här är åkerbruk
jämte boskapsskötsel den viktigaste inkomstkällan.
I Wipall och Korkis har antalet sv. nedgått till
o. 2,000 på vardera platsen; på Rågöarna är
antalet o. 360. Näringar äro åkerbruk och
boskapsskötsel med fiske som viktig binäring.
På Nargö utanför Reval, som är
fästpingsom-råde och utrymdes under kriget, var antalet
sv. tidigare större, numera o. 300 med fiske
som huvudnäring. Runö har ej fullt 300 inv.,
viktigaste näringar äro sälskytte, fiske,
åkerbruk och boskapsskötsel. Kolonien i Reval
omfattar o. 500 personer, den i Hapsal o. 70,
fördelade på en mängd yrken; i Reval äro många
av sv. tjänsteflickor. — Efter världskriget ha
de sv. kulturella strävandena, som gynnats av
de estniska myndigheterna, tagit god fart.
Sv. ha egen folksekreterare i kulturdep., vartill
kommer, att de tidvis varit representerade i
regeringen, i riksdagen och i Revals
stadsfullmäktige. Sedan 1917 finnes i Reval av staden
underhållen 6-klassig sv. folkskola, sedan
hösten 1920 en sv. lantmanna- och folkhögskola
— 943 —
— 944 —
SVENSKBYGDER
I ESTLAND
Skala. 1: 800 OOO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Apr 21 18:51:11 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-8/0572.html