Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Eta
- Etablera
- Etablissemang
- Etage
- Étagère
- Etal
- Etalong
- Etamin
- Étampes
- Étampes, Anne de Pisseleu
- Etan
- Étang
- Étang de Berre
- Etapp
- Etappväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETAPPVÄSEN
isoleringen kvarstår i stor utsträckning
alltjämt. B. K.
Etable'ra (fra. établir, av lat. stabili're,
jfr Stabil), eg. göra fast; upprätta, inrätta,
åtstadkomma; reflexivt: sätta bo, slå sig
ned, öppna affär.
Etablissema'ng (fra. établissement),
anläggning, inrättning, särsk. av militär, kommersiell,
industriell el. nöjesart.
Etage [eta'j] (fra. étage), eg. (och förr i sv.):
våning. — Geol., avd. av en geologisk
lager-följd, på sv. 1 e d, vanl. med tillägg av namnet
på ett fossilsläkte, t. ex. Asaphus-ledet. K. A. G.
Étagère [-zä'r] (fra., till étage, våning), i sv.
även e tag är [-JäT], av hyllor bestående
möbel, avsedd för smärre prydnadsföremål (t. ex
konstsaker och fotografier).
Eta'l, kem., se Cetylalkohol.
Etalo'ng (fra. étalon, ytterst till stammen i
tyska stechen, sticka), likare (se d. o.).
Etami'n (fra. étamine, av étaim, yllegarn),
gles tuskaftad, stundom rätt grov och
stramalj-artad vävnad, förr av ylle, nu mest av bomull,
silke el. konstsilke; användes särsk. till
gardiner och underlag för broderi. I.
Hötel de ville i Étampes.
Étampes [etä'p], stad i dep. Seine-et-Oise,
Frankrike, s. om Paris; 10,070 inv. (1926). —
Av stadens kyrkor har Notre-Dame särsk.
intresse på gr. av den skulpturala
utsmyckningen av en av dess portaler. Den härrör
sannolikt från 1100-talets början och torde utgöra
ett av den nordfranska bildhuggarkonstens
tidigaste verk. Av en gammal feodalborg återstår
endast ett torn, Guinette, ståtligt beläget på en
höjd ovanför staden. Rådhuset är från
1500-talet. O. P.; M. Bjn.
Étampes [etä'p], Anne de Pisseleu,
hertiginna av É. (1508—76), intog under åren
1526—47 en inflytelserik ställning ss. Frans I:s
älskarinna. 1536 blev hon g. m. Jean de Brosse,
som s. å. upphöjdes till hertig av É. [H. Bg.]
Eta'n, CH3.CH3, kolväte tillhörande
metanserien, är en färg- och luktlös gas. E. kan
kondenseras vid + 34° vid ett ♦ryck av 50,2 atm
Kokpunkt —93,0°, smältpunkt —171,4°. E.
brinner med svagt lysande låga; dess löslighet
i vatten är ringa. För framställning kan man
använda någon av de allmänna metoderna för
metanseriens kolväten, t. ex. elektrolys av
kaliumacetat el. reduktion av etyljodid med
jod-väte. E. framställes vanl. av etylen enl.
Saba-tiers och Senderens’ metod. Flytande e.
användes i en del köldmaskiner. G. J.
Étang [etä'] (fra., fiskdamm), benämning på
grunda strandsjöar el. laguner, ofta med salt
vatten, utmed s. v. och s. Frankrikes
Atlant-och Medelhavskust, É. de B e r r e, É. du
V a 1 c a r è s m. fl. Jfr Frankrike,
höjd-och terrängförhållanden. J. C.
Étang de Berre [etä' do bä'r], geogr., se
B e r r e.
Eta'pp (fra. étape, av Ity. el. holl. stapel,
varunederlag, jfr Stapelstad), mil., den
sträcka, som ligger emellan två ansatspunkter.
Framrycka i e. innebär förflyttning från en
ansatspunkt till en annan. E. O. B.
Eta'ppväsen. En opererande armés
underhåll kräver en omfattande verksamhet, därest
truppernas stridsduglighet skall kunna
vidmakthållas. Ytterst baseras underhållet på hela
hemortens tillgångar, men för att hålla dessa i
erforderlig beredskap åt fälttrupperna är det
nödvändigt att organisera den bakre delen av
en krigsskådeplats (se d. o.) ss. e t a p p o
m-r å d e, för vars tryggande och organisation
särsk. åtgärder måste vidtagas. Verksamheten
här ledes av befälhavaren på krigsskådeplatsen
(arméchefen), och de organ, som härvid
komma till användning, pläga sammanfattande
kallas e. Av särsk. vikt för underhållstjänsten är
transporttjänsten, som äger rum med
begagnande av järnvägs-, landsvägs- och sjö-t r a n
s-portlinjer, stundom kallade e t a p p 1 i n
jer; gränsstation mellan hemortens och krigs
skådeplatsens järnvägar kallas
överförings-station. Man eftersträvar, att för varje
arméfördelning avse en järnvägstransportlinje,
vilken i truppområdet bör fortsättas av två
genomgående landsvägstransportlinjer. Inom
etappområdet upprättas etappanstalter
av olika slag: depåer för personal, hästar
och fordon, förråd för ammunition,
drivmedel och krigsmateriel, magasin för
livsmedel, sjukhus och sjukstall, verkstäder,
sorte-ringsanstalter för tillvaratagen och skadad
materiel. De närmast truppområdet belägna
kallas etapptätanstalter och äro avsedda
— 953 —
— 954 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Apr 21 18:51:11 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-8/0577.html