ETNA GENERALSTABENS LITOGR. ANSTALT Etna, lat. Ætna, sicilianska Mongibello, Europas högsta och största vulkan, på Siciliens ö. kust; 3,274 m. ö. h. Den ellipsformiga vulkankäglan, som vid sin fot har en omkrets av 145 km. och en yta av c:a 1,200 kvkm., begränsas i n. av Alcantaras, i v. och s. av Simetos dalgång. över den nedre, långsamt sluttande (2— 5°) käglan, som höjer sig upp till c:a 3,000 m., reser sig brant (20—30°) den centrala käglan, ö. kraterranden har störtat in och bildar nu Valle del Bove. Från centralkäglan och kratern ske utbrott, merendels endast i form av rök och askregn, sällan lava (1923). Lavamassorna bryta sig i allm. genom vulkanens väggar, innan de nått dess topp; de bilda sprickor, genom vilka lavan strömmar fram, breder ut sig på bergets sidor och ibland når dess fot. Man känner till över 200 sådana lavaströmmar, härstammande från olika tider. Sedan o. 500 f Kr. har E. haft c:a 120 större el. mindre utbrott, de största 1169 och 1669. Sistn. år nådde en mäktig lavaström ända ut i havet vid staden Catania, som delvis begravdes i lava. 12 städer och byar förstördes helt el. delvis genom lavamassorna, 6 andra genom jordbävningar. 1910 och 1923 hade E. stora utbrott; det senaste ägde rum i nov. 1928, då en lavaström nådde ända till 1,500 m. från havet och fullst. ödeläde staden Mascali. Stora ska dor åstadkommos dessutom därigenom, att lavaströmmen gick fram över ett synnerligen fruktbart område med trädgårdar, fruktplan-tager och vingårdar. Upp till o. 1,400 m. är E. odlat med sydfrukter, vin och säd; därefter vidtager en skogbeväxt zon (ek, kastanj, pinjer), över 2,200 m. är E. en om vintern snöbetäckt aska- och lavaöken. Strax s. om själva kratern ligger på 2,942 m:s höjd en turisthydda och ett observatorium. — Litt.: W. W. Hyde, »The volcanic his- 1 Etna. — 971 — — 972 — E T NA med omgivningar Skala1:500000