ETTLINGER romersk anläggning, nämnes E. under medeltiden första gången 788; stad 1227. I slaget vid E. °/7—10/7 1796 mellan fransmän och österrikare vunno de förra seger. O. P.; [B.] E't41inger, Max, tysk filosof och psykolog av katolsk inriktning (1877—1930), prof, i Mönster, har huvudsaki. behandlat djurpsykologi (»Untersuchungen über die Bedeutung der Deszendenztheorie für die Psychologie», 1903), estetik (»Die Ästhetik Martin Deutingers», 1914) och pedagogik (»Die philosophischen Zusam-menhänge in der Pädagogik der jüngsten Ver-gangenheit und der Gegenwart», 1925). E. v. A. Ettmüller, L u d w i g, tysk språkforskare (1802—77), prof, i Zürich 1833, utgav fornnordiska, äldre högtyska och lågtyska texter, författade ett »Lexicon anglosaxonicum» (1851) och försökte anpassa Karl Lachmanns numera övergivna teori ang. uppkomsten av »Nibel-ungenlied» (ur ett flertal smärre sånger) på »Gudrunlied». E. översatte en del av Eddan, »Lieder der Edda von den Nibelungen» (1837), och »Beowulf» (1840). Rth. Ettstrukna okta'ven, det tonomfång inom hela tonsystemet, som sträcker sig från det i mitten av pianot belägna »ettstrukna» c upp till närmast följande h. Beteckning: c1 el. c. Fransmännen kalla e. o. 3:e oktaven (ut3 .... si3). F.S-l. Et tu, Brute el. E t i a m t., B. (lat., Även du, Brutus), i antik tradition obestyrkt yttrande av den döende Cæsar till Brutus. Suetonius tilllägger Cæsar orden Tu quoque, mi filil (Även du, min son), men denna uppgift liksom liknande av andra förf, torde sakna historisk riktighet. W. N. Etty [ä'ti], William, engelsk målare (1787 —1849), utbildades dels i London (under Lawrence) dels i Venedig, där han tillägnade sig de gamla mästarnas kolorit. Hans konst är f. ö. präglad av nyklassicismen. Han bedrev särsk. studier efter naken kvinnomodell, t. ex. motiv av »Kleopatra», »Venus», »Judith». E. W. Ettåriga växter, se A n n u e 11 e r. Étude [ety'd], se Etyd. Etui' (fra. étui), fodral (ofta inuti mjukt stoppat) för förvaring av mindre föremål. Ety'd (fra. étude, studie), mus., övningsstycke för utbildning av den tekniska färdigheten på ett instrument. E. är vanl. byggd så, att ett tekniskt motiv (skalor, arpeggion, staccato, polyfona bildningar etc.), ibland även flera sådana, genomföres. Stundom är det tekniska materialet utarbetat så, att e. får konstnärligt värde (konsertetyder, t. ex. av Chopin, el. de poetiska, mera för hembruk lämpade pianoetyderna av Stephen Heller). Den äldre tiden hade olika namn på e., bl. a. i n v e n t i o n e r (J. S. Bach). F. S-l. Ety'l, kem., radikalen CH3.CH2, som ingår i en mångfald kemiska föreningar, t. ex. etylalkohol, CH3.CH2.OH. Wk. Ety'Iaceta't, kem., ättiketer (se d. o.). Etylalkohol, kem., CH3CH2OH, vanlig alkohol el. sprit, är en färglös, lättrörlig vätska med angenäm lukt och brännande smak; kokpunkt 78,3°; smältpunkt —114,8°; spec. v. 0,70; brinner med blå icke lysande låga; framställes tekniskt genom jäsning (se Brännvin och Jäsning). E., som vanl. är 95 %-ig, göres vattenfri genom destillation över bränd kalk el. metalliskt kalcium. Vattenfri e., absolut alkohol, är hygroskopisk och blandbar med vatten. Blandningen sker under värmeutveckling och volymminskning. 50 kbcm. absolut alkohol och 50 kbcm. vatten ge 98,38 kbcm. blandning. E:s styrka angives vanl. i volymprocent och bestämmes kvantitativt medelst alko-holometer (se A 1 k o h o 1 o m e t r i). E. påvisas bl. a. genom jodoformprovet (se d. o.). E. användes för framställning av farmaceutiska preparat, ättiksyra, fernissor, färgämnen m. m., till fyllning av termometrar, som bränsle o. s. v. En blandning av 25 % e. och 75 % bensin användes under namnet lättbentyl som motorbränsle. Ang. denaturering av e. se D e n a t u r e r a. — Med. och farm., se A 1 k o h o 1. G. J. Ety'lbromi'd, kem., C2H5Br, brometyl, en färglös, starkt ljusbrytande vätska; kokpunkt 38,4°; smältpunkt —117,8°; spec. v. 1,47; framställes genom att upphetta en blandning av alkohol, svavelsyra och kaliumbromid till 110°—125°, då e. överdestillerar. E. användes i organiska kemien för införande av etylgrup-per. Den ger vid inandning narkos och användes därför vid mindre operationer. För samma ändamål användes e. i blandning med etyl- el. metylklorid (Narcoform, Somnoform). G.J. Etyle'n, kem., CH2:CH2, omättat kolväte, är en färglös, nästan luktlös gas, brinner med lysande låga; kondenseras vid — l,j° och 42,5 atm. tryck. Kokpunkt — 102,7° och smältpunkt —169°; svårlöslig i vatten, löslig i alkohol och eter. E. ingår i lysgas till c:a 4 % och i krackgaser (se K r a c k n i n g) till 10 % el. mera. På laboratoriet framställes e. genom upphettning av etylalkohol och koncentrerad svavelsyra (temp. 170°) el. fosforsyra (temp. 220°). Tekniskt framställes e. ur krack-gaserna el. genom att vid hög temp. leda alkoholångor över katalysatorer, t. ex. aluminiumoxid (o. 380°) el. kaolin (400°—500°). E. användes för framställning av etylenklorid, ety-lenbromid, etylenklorhydrin (se d. o.) m. m. E. kallades förr för oljebildande gas. G. J — 987 — — 988 —