EUBIOTIK roret kuvades av Perikles. Under peloponnesiska kriget självständigt, kämpade E. för det mesta ss. bundsförvant till Aten. Efter slaget vid Chaironeia (338) makedoniskt, kom E. 146 f. Kr. under romarna. Efter mithridatiska krigen (se M i t h r i d a t e s) gick E. en period av lugn tillmötes. 1204 under venetiansk överhöghet, tillhörde E. 1470—1821 turkarna. — Litt.: F. Geyer, »Topographie und Geschichte der Insel Euboia» (i »Quellen und For-schungen zur alten Geschichte und Geographie», 6, 1903). J. F.; W. N. Eubiotfk, di et etik (se d. o.). Eubæ'a, Eu'boia, se E u b e a. Eubu'lides [grek.-Ii'-], grekisk tänkare, verksam på 300-talet f. Kr. Bördig från Miletos, tillhörde E. Megaraskolan (se d. o.), var Eukli-des’ lärjunge, polemiserade mot Aristoteles och blev den utan jämförelse mest namnkunnige av skolans många illfundiga dialektiker, utbildande dess vederläggningsteknik i ohöljt sensationell och eristisk anda. Av hans många förbryllande logiska fällor äro de mest bekanta: Soriten, Lögnaren, Den behornade och Elektra (se vidare Er is tik). Talaren Demosthenes och historikern Eufantos uppges ha åtnjutit hans undervisning. A. N. Eubulos [éü'-], atensk statsman (d. c:a 330 f. Kr.), var från 350-talets mitt i flera repriser som folkvald förvaltare av de viktigaste sociala understödsfonderna (jfr Theorikon) Atens egentlige finansminister. E. sanerade med skicklig hand Atens finanser och företrädde gentemot Demosthenes’ krigiska imperialism en fredlig och försiktig sparsamhetspolitik. /. H. Eubulos [éu'-], atensk komediförf., tillhörande den s. k. »mellersta komedien», samtida med Demosthenes. Om hans författarskap är intet närmare bekant. I. H. Eucaly'ptus, växtsläkte av fam. Myrta'ceæ med o. 160 arter, huvudsaki. i Australien, där de bilda vidsträckta, men glesa skogar, som betäcka stora delar av kontinenten. De flesta arterna äro snabbt växande, höga el. mycket höga träd med rank stam, smala, styva, läder-artade, ofta med blåaktigt vaxöverdrag försedda blad, som icke sällan äro kantställda på gr. av en vridning av bladskaftet och som äro rika på eterisk olja. På gr. av den jämförelsevis sparsamma lövbeklädnaden samt bladens form och ställning hindras alltför stark avdunstning, och skogarna kunna därför uthär-aa sitt hemlands torra klimat. De giva ringa skugga och tillåta bildandet av en rik undervegetation. — Många E.-arter äro viktiga gagnväxter på gr. av den snabba tillväxten, den hårda, elastiska, ljusbruna—brunröda veden, rikedomen på eteriska oljor och garvsyrehaltig harts, s. k. kino, e.-kino (se Hartser). De viktigaste arterna äro E. amygdali'na, jätte-e., vars stam når en höjd av ända till 155 m. och en omkrets vid basen av intill 30 m., samt E. glo'bulus, blågummiträdet, feberträdet, som uppnår 110 m:s höjd och 30 m:s omkrets. Eucalyptusskog (Eucalyptus marginata) i v. Australien. Båda arterna, men i sht den senare, odlas mycket i Amerika och i Medelhavsområdet, särsk. i sumpiga trakter, t. ex. på den romerska kampagnan, där trädens snabba tillväxt, kolossala storlek och därav följande starka avdunstning uttorka marken, varigenom bl. a. Ano'-pheles-myggans fortplantning omöjliggöres och sålunda spridandet av malaria (se d. o.) förhindras. — Veden av dessa och en del andra E.-arter, ss. E. rostra'ta, röda gummiträdet, E. margina'ta, jarrah, E. leuco'xylon, järn-barkträdet, E. resini'fera, röda mahognyträdet, m. fl. användes till skepps- och byggnadstimmer, vagns- och snickerivirke m. m. samt exporteras icke sällan till Europa, delvis under namn av australisk mahogny. Barken av särsk. E. occidenta'lis innehåller ända till 55 % garvämne och användes även i Europa vid garv-ning. Av barken hos E. glo'bulus, E. giga'ntea m. fl. beredes papper. Bladen av särsk. E. glo'-bulus och E. amygdali'na äro rika på eterisk olja, eucalyptusolja, som har förmåga att lösa guttaperka och har teknisk och medicinsk användning. Kinoharts erhålles av en mängd E.-arter, särsk. E. resini'fera och E. leuco'xylon. Genom inskärningar i barken utvinnes en röd saft, som vid intorkning lämnar ett brunaktigt, garvsyrehaltigt harts, vilket spelat en stor roll ss. garvningsmedel, men numera huvudsaki. användes vid färgning samt för medicinskt bruk. E. glo'bulus odlas även hos oss ss. kall-rumsväxt. A. V-e. — 995 — — 996 —