EUGÉNIE Eugeniahemmet. oner och gåvor har hemmet utvidgats, så att det nu har o. 200 platser. Intagning sker i åldern 2—14 år, och de intagna kunna få kvarstanna till sitt 18:e år. I hemmet meddelas undervisning i kindergarten, småskola, folkskola med »särklass» och i fortsättningsskola i föreskrivna skolämnen. Efter avslutad skolundervisning utbildas gossarna i olika yrken och flickorna i maskinstickning, sömnad och huslig ekonomi av fast anställd lärarpersonal. Vid utskrivning är det övervägande flertalet skyddslingar friska el. åtm. förbättrade. I anstalten finnes en ortopedisk sjukavd. Till driftkostnaderna har anstalten utom plats-och ledamotsavgifter anslag av landsting och under senare år även av staten. Den stadgade avgiften för intagen skyddsling utgör 2,50 kr. pr dag, men flera ha nedsatta avgifter, och några ha friplatser. Hemmets tillgångar upp-gingo 1928 till nära 2,5 mill. kr. N. Lhl. Eugénie [öfeni'] el. E u g e'n i a, prinsessa (1830—89), enda dotter till Oskar I och drottning Josefina. Litterärt och konstnärligt, i sht musikaliskt, begåvad offentliggjorde £. ett biografiskt arbete (»Les princesses de la Suède» 1864; flera sv. översättningar) och ett antal kompositioner, utmärkta av sinne för det melodiska. Hennes omfattande filantropiska intressen ledde bl. a. till stiftandet (1879) av det efter henne uppkallade Eugeniahemmet (se d. o.) i Stockholm. — Litt.: E. Hagen, »Prinsessan E.» (1929). Th. Eugénie [özeni'] Marie de Montijo de Guz-man, grevinna av Teba, fransmännens kejsarinna (1826—1920/. F. i Granada, var E. dotter till en spansk grand, greven av Montijo, som varit i Napoleon I:s tjänst. Hennes moder härstammade från en skotsk familj. Sin första barndom tillbragte hon i Madrid, men 1834 vistades hon med sin moder och syster (senare hertiginna av Alba) längre tid i Paris och London. Med sin strålande skönhet och ett stolt och elegant framträdande tilldrog hon sig på en fest i Élyséepalatset Ludvig Napoleons uppmärksamhet och vigdes 30/i 1853 med kejsaren samt födde honom tre år senare sonen Ludvig. Hon tillvann sig snabbt franska folkets kärlek och bistod kejsaren i hans filantropiska verksamhet. Svag för lyx och toaletter, gav hon lysande fester i Élyséepalatset och Compiègne och fick en del av den legiti-mistiska adeln alt sluta sig till kejsarhovet. Hon var samtidigt ambitiös och härsklysten och utövade (vid sidan om ett råd) regent- — 1011 — — 1012 —