EULYSIT burg, togo de E. med sig, och 1733 blev denne prof, i matematik där (efter Daniel Bernoulli). 1741 kallades E. av Fredrik den store till Berlin men återvände 1766 till Petersburg. Tidigt förlorade E. synen på ena ögat och var de sista 14 åren alldeles blind. — Som ett allmänt omdöme om E. har sagts, att han företog en revision av den då kända analysen och bragte den i modern form. Hans sällsynt klara och ele ganta stil gör, att än i dag framställningen i läroböcker delvis härrör från E. Bland de mera elementära bland E:s många viktiga upptäckter kan nämnas hans sats om polyedrar (se d. o.), enl. vilken i varje dylik antalet kantlinjer ökat med 2 blir = summan av antalet hörn och begränsningsytor (för kuben fås 12+2=81-6). I talteorien har E. upptäckt den sedan så omskrivna reciprocitetslagen. I integral-kalkylen har E. infört derivation och integration under integraltecknet, ett numera oumbärligt hjälpmedel. Likaså har E. upptäckt en något oegentligt ss. additionsteorem betecknad sats om elliptiska integraler (se Clebsch). Det är först E., som definierat sinus och cosinus ej som sträckor utan som förhållandetal, vilket möjliggjorde hans upptäckt av den viktiga ekvationen: cos v + ix sin v (tecknet i = j/—1 härrör ock från E.). Hans kanske vackraste upptäckt är hans summationsformel, som tilllåter att uttrycka deriverbara seriers summa i sluten form och därmed ibland effektivt beräkna dem. Den analytiska geometriens (se d. o.) utsträckning från planet till rymden är till stor del E:s verk. Andra viktiga undersökningar behandla variationskalkyl och differentialekvationer. I mekaniken härrör turbinteo-riens båda huvudformler från E. E:s brev till J. Bernoulli ha behandlats av G. Eneström. E:s »Opera omnia» utgivas sedan 1911 av schweiziska vetenskapsakad. H. D. Euler-Chelpin [åilar-Jä'lpin], Hans Karl August Simon von, kemist (f. 15/2 1873), student i München 1890, där E. under ett par år idkade konststudier, fil. d:r i kemi i Berlin 1895, studerade därefter i Göttingen hos Nernst, i Stockholm hos Arrhenius 1897, i Berlin hos van’t Hoff 1899—1900 samt vid Pasteurinst. 1905, blev vid Stockholms högsk. docent i fysikalisk kemi 1899, laborator i kemi 1904 och prof, i allmän och organisk kemi 1906. E.-G. deltog 1914—18 i världskriget som officer i bajerska armén. E.-C. har framgångsrikt arbetat inom nästan alla områden av kemien. Bl. a. har han studerat jäsningsprocessen, dess enzymkomplex (zy-mas) och spec. komplement (cozymas), varvid han sökt isolera och rena detta senare samt bestämt dess molekylvikt. Vidare har E.-G. undersökt betingelserna för enzymernas bildning inom organismen och deras verkningssätt. Under senare tid har han sökt belysa ärftlighetsproblemen från kemisk synpunkt genom att följa uppkomsten av vissa ämnen inom olika förädlingsformer. E.-C. har även bidragit till kännedom om vitaminerna genom att ingående studera förhållandet och den eventuella identiteten mellan A-vitaminet och vissa naturliga färgämnen (karotiner). Hans inst. besökes av ett ovanligt stort antal forskare från alla länder. Bland E.-C:s större arbeten märkas: »Växtkemi» (1908—09), »Neuere Forschungen über alkoholische Gärung» (1915), »Chemie der Enzyme» (2 bd, 1920—27), »Vitaminer och tillväxtfaktorer» (1924). Jämte Härden erhöll E.-C. 1929 Nobelpriset för sina undersökningar över sockerarters jäsning och därvid verksamma enzym. G. J. Eulogi'a (grek., lovtal, välsignelse), betecknade i det liturgiska språkbruket urspr. den biskopliga el. prästerliga välsignelsen vid olika tillfällen, men kom efter hand särsk. att beteckna den under lovsägelse utförda nattvards-handlingen och därvid även de i nattvarden ingående nattvardselementen. E. kallas även sedan gammalt det ännu icke till hostia kon-sekrerade utan endast välsignade brödet (panis benedi'ctus, välsignat bröd). Inom katolska kyrkan (i sht inom den grekisk-katolska) hemföres sådant välsignat bröd (eulogier) till sjuka el. andra, som av någon anledning ej kunnat deltaga i kommunionen. S-r; S. N. Eulo'gos, rysk metropolit, se J e v 1 o g i j. Eulophia [-å'fia], tropiskt orkidésläkte med o. 200 arter, ofta stora jordorkidéer med manshöga blomställningar. E. campe'stris och E. herba'cea från Indien tillhöra mera anmärkningsvärda salepväxter (se d. o.). A. V-e. Eulysi't, en mörk, småkornig bergart, som består av grön pyroxen (trol. diallag), brunröd granat och rödbrun olivin. E. är en mycket — 1021 — — 1022 —