EUTAMIAS motsvarande sänkning (regression) eller höjning (transgression) av havsytan. De i sen geologisk tid uppkomna Atlantsänkan, Medel-havsbäckenet och Indiska oceanen torde av dessa skäl ha medfört en betydande eustatisk sänkning. Ä andra sidan har den i oceanbäc-kena under mer orogenesfria perioder pågående utfyllningen av sediment av olika slag i förening med submarina lavautgjutningar strävat till eustatisk stigning av havsytan, som dock i viss mån kompenserats av den samtidiga isostatiska sänkning, som havsbottnen genom den ökade belastningen undergått. — En betydelsefull klimatisk orsak är, att uppkomsten av landisar berövar världshaven en avsevärd vattenvolym, medan försvinnandet av sådana framkallar en eustatisk höjning av havsytan. Den stora kvartära nedisningen i Nordeuropa, Nordamerika o. s. v. beräknas ha medfört en magasinering av c:a 60 mill. kbkm. vatten, motsvarande en eustatisk sänkning av 200—250 m. Ett fullst. bortsmältande av de nutida landisarna (c:a 15 mill. kbkm.) skulle uppskattningsvis höja havsytan c:a 30—40 m. — De från vitt skilda tider av jordens historia kända stora transgressionerna betraktas väsentligen ss. eustatiska nivåförändringar. Den breda submarina plattform, shelfen, som i nutiden omger många kontinenter, anses också ofta vara en av samma orsaker översvämmad marin erosionsterrass. Många av de från skilda trakter av jorden kända submarina floddalarna, deltana, skogsbottnarna och torvmossarna på havsbottnen utanför de nutida kusterna, kanske också korallreven med deras svårtydda före-komstsätt, få en förklaring genom de kvartära nedisningarnas uppkomst och försvinnande. De senkvartära nivåförändringarna i Norden, som ända till senare tid allmänt betraktats ss. ett antal omväxlande höjningar och sänkningar av själva jordskorpan, huvudsaki. av isostatisk natur, och särsk. den s. k. Littorina-transgres-sionen (se Littorinahavet) synas med antagande även av postglaciala eustatiska nivåförändringar, orsakade av landisarnas smältning, erhålla en sannolikare förklaring. Istider betyda en låg havsnivå, medan postglacial- och interglacialtider i allm. medföra högre vattenstånd. G. Fn. Euta'mias, ett släkte gnagare, se Jordekorrar. Eutaw springs [jö'tä-], flod i South Carolina, U. S. A. 8/9 1781 besegrade en nordamerikansk armé under general Green engelsmännen vid E. s., varigenom det nordamerikanska kriget bragtes till avslutning på den sydligaste krigsskådeplatsen. [B.] Eute'ktisk blandning är en blandning av två ämnen med sådan egenskap, att densammas smälta vid avkylning till en viss temp. avskiljer de ingående ämnena i samma proportion, i vilken de ingå i smältan. E. b. har en konstant smältpunkt (eutektisk punkt), vilken alltid är lägre än komponenternas smältpunkter och den lägsta, som kan erhållas vid de ifrågavarande ämnenas legering i olika proportioner. G. J. Eute'rpe, bot., se K å 1 p a 1 m. Eute'rpe, grek, myt., flöjtspelets beskydda-rinna, en av de nio muserna (se d. o.). Eute'rpe, finländsk kulturtidskr., utg. 1901— 05, organ för en krets mest unga och radikala förf, och kritiker, av vilka flera fått betydelse för landets kulturliv. Medarbetare voro bl. a. G. Castrén, K. Flodin, S. Frosterus, B. Gripenberg, E. Hasselblatt, O. Homén, R. Lagerborg, G. Strengell, T. och W. Söderhjelm, E. Zillia-cus. H. S-m. Euthanasi', en sedan äldsta tider använd beteckning för en lätt och smärtfri död. För läkekonsten framstår det som en viktig och human uppgift att, så snart dödlig utgång av ett sjukdomsfall synes oundviklig, förbereda en e., d. v. s. genom omsorgsfullaste sjukvård, lämplig psykisk påverkan och, om så behöves, medelst lugnande el. smärtstillande medel söka undanhålla oro, ångest och smärtor och härigenom skapa eufori (se d. o.). — På allra senaste tiden har man emellertid i begreppet e. velat inlägga ännu något mera, näml, en rätt el. rent av plikt att förkorta en döendes el. hopplöst sjuks lidande genom t. ex. ett hastigt dödande gift. Här möter ett problem av icke blott medicinsk utan väl så mycket etisk och juridisk innebörd, vilket varit föremål för ivriga diskussioner och även behandlats i modern skönlitteratur. För den med äldre medicinsk åskådning förtrogne verkar denna tankegång närmast stötande. För denna står plikten att uppskjuta döden som något självklart för allt handlande. Livet måste under alla omständigheter i det längsta bevaras, och först med dödens verkliga inträde får fåfängligheten i våra bemödanden anses säkert ådagalagd. Från medicinsk synpunkt måste dessutom framhållas: 1) möjligheten för läkaren att ställa oriktig såväl diagnos som prognos, d. v. s. felaktigt bedöma även till synes klara fall; 2) läkarvetenskapens ständiga framsteg, varigenom sjukdomar, som för ögonblicket te sig utan hopp, plötsligt kunna bli tillgängliga för behandling. Härtill kommer, att en e. i praktiskt taget alla fall kan förverkligas på ovan antydda vägar. af K. Euthe'ria, sammanfattande benämning på de högre däggdjuren och enl. Huxley liktydigt med Monode'lphia. Se Däggdjur. — 1067 — — 1068 —