- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 8. Egennamn - Falke /
1091-1092

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ewe el. evhe - Evedal - Evektion - Evelyn, John - Evenemang - Evenes - Evening-dress - Evening news, The - Evening Standard, The - Evens, Otto Frederik Theobald - Eventration - Eventualitet - Eventualmaximen, eventualprincipen - Eventyr - Everdingen, 1. Cesar Boetius van

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EVEDAL börd. — Litt.: A. B. Ellis, »The ewe-speaking peoples of the Slave coast» (1890); J. Spieth, »Die Ewestämme» (1906). E. M-r. Evedal, brunns- och badort i Växjö landsförsamling, 7 km. n. om staden, som numera från kungsgården Kronoberg inköpt E.; järn-haltiga källor (nu föga begagnade), gyttjebad m. m. Vackert läge vid Helgasjön. Station å järnvägen Växjö—Västervik. E. W. M. Sjobeck foto» Evedal. Utsikt över Helgasjön. Evektion [-Jo'n], den största periodiska avvikelsen från den elliptiska banformen i månens rörelse. E. upptäcktes av Ptolemaios o. år 140 och har matematiskt uttrycket 1° 16'sin [2 (l—l1) — (1— n)], där l och l1 äro månens och solens longituder och n är månperigéets longitud. E. framkallas av solens störande inflytande på månens rörelse kring jorden. På gr. av e. kan månens longitud vara högst 1° 16' större el. mindre, än den skulle vara, om solens inverkan negligeras. Namnet e. infördes av Bullialdus (1645). Ptolemaios och medeltidens astronomer använde benämningen pro'sneusis (grek., lutning). Ch. Evelyn [i'vlin], John, engelsk ämbetsman och dagboksförfattare (1620—1706), tog ingen framstående del i de märkliga händelser, han upplevde, men förde ända från 1641 en dagbok, som utgör en viktig källa för tidens historia, sådan den tedde sig för en trogen men moderat anhängare av konungamakten och en ivrig vän av episko-palkyrkan. Dagboken utgavs första gången 1818, sedermera bl. a. i 3 vol. 1906 av A. Dobson. P. S. Evenema'ng (fra. événement, till lat. eveni're, avlöpa, utfalla), för en viss krets el. på visst område märklig el. betydelsefull tilldragelse. Evenes, hd i Nordland fylke vid Norges västkust, ö. om Narvik; 244,25 kvkm.; 2,205 inv. (1930). T. Am. Evening-dress [i'vmg drä's] (eng.), eg. aftondräkt; frack. Evening news, The [öi i'vniij njö'z], engelsk daglig tidn., grundad 1881 som aftontidn. under titeln »Evening news and post». Som strängt konservativt organ köptes tidn. 1894 av en förening med Alfred Harmsworth (sedan Lord Northcliffe) som ordf. Nu är den huvud-saklige ägaren Lord Rothermere (tidigare Harold Harmsworth). E.L.R. Evening Standard, The [öi i'vnig stä'ndad], daglig tidn., utgavs först som särskild tidn. från 1857, då dess konservative föregångare, »Standard», grundad 1827, blev morgontidn. Den uppgick senare i »S:t James’s gazette», men behöll sitt eget namn. E. L. R. Evens, Otto Frederik Theobald, dansk bildhuggare (1826—95), utbildade sig under H. V. Bissens ledning och fick även tillfälle att vistas flera år i Italien; utförde åtskilliga statyer och statygrupper, utmärkta för enkel naturlighet och friskhet, t. ex. »Den förlorade sonen», »Vilande jägare med hund», Ewald och Wessel (Trinitatis’ kyrkogård, Köpenhamn). E. W. Eventration [-fo'n] (till lat. venter, buk). 1) Namnet på en bråckartad bildning, i vilken en del av inälvorna äro utträngda. 2) Uttagande av inälvor ur bukhålan. P. M. S. Eventualite't (fra. éventualité, till lat. eve'n-tus, utgång, jfr Evenemang), något, som är beroende på möjl. föreliggande omständigheter; i framtiden el. vid ett visst tillfälle förekommande. —• Adv.: eventuellt, i förekommande fall o. d. Eventua'lmaximen, eventualprinci-p e n, processrättslig grundsats, enl. vilken part i rättegång måste redan i processens början på en gång angiva de olika grunder, på vilka han vill stödja sin talan, om var och en av dessa faktiska grunder ensam för sig är tillräcklig för bifall till hans talan, så att de andra endast åberopas i andra hand, för den händelse (eve'ntus) den första skulle underkännas. E tillämpades i tysk process från 1500-talet till 1800-talets slut i syfte att koncentrera förhandlingarna. För modern processrätt med dess fria bevisprövning spelar e. icke samma roll. E. K. E'ventyr (da. och no.), saga. Everdingen [è'far-]. 1) Cesar Boetius van E., holländsk målare (o. 1615—78), verkade i hemstaden Alkmar och har efterlämnat — 1091 — — 1092 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Apr 21 18:51:11 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-8/0660.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free