EVERLÖV droits du Sund». Idén till nämnda sällskap fick han under en resa 1830—31 bl. a. till England, där P. H. Broughams (se denne) sociala strävanden gåvo honom förebilden. E. översatte 1832 i valda stycken dennes »Practical observations upon the education of the people» (1825; »Om folkbildning») och fogade därtill de erfarenheter han gjort i England av de Broughamska idéernas omsättande i praktiken. E. har vidare bl. a. skrivit »En blick på handels- och penninge-ställningen i Sverige» (1844), »Betraktelser öfver sv. ständerna och deras ombildning» (1848), »Den dansk-tyska frågan» (1862), »Om landtmannaförhållandena i konungariket Danmark» (1854). Th. 2) öskar Anton Herman E., den föregåendes sonson, diplomat (f. uh 1876), diplomattjänst 1904, kansliråd 1907, led. av och sekreterare i nämnden för verkställande av förarbeten för Sveriges deltagande i 3:e fredskonfe-rensen i Haag 1911—19, kabinettssekreterare 1913, led. av statens handelskommission 1915 —17, envoyé i Wien 1918, tillika i Budapest 1920, envoyé i Tokyo och Peking 1922, envoyé i Köpenhamn sedan 1929. Th. 3) Knut Gerhard E., jurist, ämbetsman (f. 28/ii 1890), fil. kand, i Uppsala 1909, jur. kand. 1914, stadsombudsman där 1918, rådman och magistratssekreterare 1920; borgarråd i Stockholm (chef för drätselroteln) 1931. Th. Everlöv, s:n i Torna hd, Malmöhus län, s. v. om Sjöbo; 27,81 kvkm., därav 27,71 land; 652 inv. (1931; 24 inv. pr kvkm.); 14,20 kvkm. åker M, Sjobech foto, Everlövs kyrka i Skåne. (1927; 51,6 % av landarealen), 5,77 kvkm. skogsmark. — Pastorat: E. och Slimminge, Torna kontrakt, Lunds stift. J. C. Eve'rnia, lavsläkte av fam. Usnea'ceæ med busklik, upprepat gaffelgrenad bål utan rhizi-ner och som medelst en häftskiva är fäst vid underlaget. E. pruna'stri, slånlav, med vit el. Evernia prunastri. grönvit bål, förekommer allmänt på trädstammar och användes i Frankr;ke till beredning av parfymen mousse des chènes. På gamla tak, trädstammar m. m. växer den citrongula E. vulpi'na, ulvlav. O. Gz. Evers, Oscar Hugo, politiker, ämbetsman (1833—1918), godsägare. E. var led. av F. k. 1879—87 och 1889—94 (led. av Bankoutskottet 1880 —81, av Statsutskottet 1882, ordf, i till fälligt utskott för skogsfrågor 1894), 1880—82 led. av kommittén för lantförsvarets ordnande, 1882—98 generaldirektör och chef för Domänstyrelsen. Th. Evers, Edvard, präst och förf. (1853— 1919), teoretisk teol. examen i Lund 1878, kyrkoherde i Norrköping 1892. E. utgav »Kristian den andre. Historisk-dramatisk dikt» (1881), skådespelet »Gustaf Banér» (1882), båda belönade av Sv. akad., predikosamlingar och uppbyggelseskrifter, arbeten i hymnologi, ss. »Förslag till reviderad psalmbok» (1902), »Tillägg till sv. psalmboken» (1903), »Tillägg till 1819 års psalmbok» (1906) o. a., religiösa diktsamlingar m. m. I psalmbokstillägget av 1920 finnas flera av E:s’ psalmer intagna. S. N. Ewers, Hanns Heinz, tysk förf. (f. 1871), urspr. jurist. Med sin intellektualistiskt medvetna smak för mystiska ämnen (han har bl. a. skrivit en bok om E. A. Poe) och med sin habila formtalang har E. nått en avsevärd popularitet. Ur hans produktion må nämnas »Das Grauen» (1907), »Die Besessenen» (1909; sv. övers. 1918), »Die Teufelsjäger oder der Zauberlehrling» (s. å.), »Grotesken» (1910), »Mit meinen Augen» (s. å.; sv. övers. 1911), »Die Alraune» (1913), »Vampir» (1920), »Ge-sammelte Dramen» (1921). A. Bd. Evert, A 1 e x e j Jermolajevitj, rysk militär (f. 1857), officer vid inf. 1876, överste 1891, deltog ss. arméstabschef vid l:a manchuriska armén i kriget mot Japan 1904—05, armékårchef 1908, general av inf. 1911 och chef för militärdistriktet Irkutsk 1912. Vid världskrigets utbrott erhöll E. befälet över 4:e armén, blev av österrikarna slagen vid Krasnik 23/s—2B/s 1914 men tvingade sedermera dessa till återtåg mot nedre San. Han förflyttades därefter till ryska n. v.-fronten och blev i sept. 1915 befälhavare över ryska v.-fronten, där han i mars och juli 1916 företog misslyckade genom- — 1095 — — 1096 —