EXALGIN på denna grundade vetenskaper, särsk. mekanik, astronomi och fysik. — Subst.: exakthet el. exaktityd (fra. exactitude). Exalgi'n, metylacetanil i'd, C8H5NCH3COCH3, färglösa, i kallt vatten svårlösliga kristaller. Användes i dos om 0,25 gr. ss. ersättnig för antifebrin vid huvudvärk och neuralgi. J. H. Exalta'dos, sedan 1820 års revolution benämning på ytterligtgående radikala och revolutionära partier i Spanien och Spanska Amerika. Motsats: modera'dos. [B.] Exaltation [-jo'n] (lat. exalta'tio), hänförelse, överspändhet, extas; sjukligt uppjagat själstillstånd. — E x a 11 e'r a (lat. exalta're, till ex-, ut ifrån, ur, och adj. altus, hög), hänföra, försätta i e. Exa'men (lat., till exi'gere, eg. driva ut), prövning, förhör till utrönande av någons kunskaper och insikter i visst el. vissa ämnen. E. förekommer vid sv. offentliga läroanstalter såväl vid inträde i dem (inträdes-e.) som efter avslutande av den föreskrivna lärokursen (av-gångs-e.), varvid e.-betyg (se d. o.) utfärdas över måttet av inhämtade insikter. Prövningen omfattar ofta både muntliga och skriftliga förhör (t. ex. realskole-e., student-e., se d. o.). Vid sv. univ. och högsk. förekommer numera icke e. i ovannämnda betydelse av förhör; detta har den, som till vederbörande fakultet inlagt ansökan om e., förut undergått vid de inför ämneslärarna (vanl. professorer) förrättade »tentamina», och själva e. (inom fil. fakulteten: fil. ämbets-e., fil. kand.-e., fil. lic.-e. samt teol.-fil.-e., inom jur. fakulteten: jur. kand.-, jur. lic.- samt kansli-e., inom med. fakulteten: med. kand.- och med. lic.-e., inom teol. fakulteten: teol. kand.- och teol. lic.-e.) har »avlagts» i och med vederbörande fakultets godkännande av tentamensbetygen. Av de förberedande el. preliminära univ.-e. återstår numera endast teol.-fil.-e. E. rigoro'sum (ri'gidum) (lat., eg. sträng e.), ett av de prov, som förr jämte e. theolo'gicum, e. stili pro exerci'tio och e. stili pro gradu måste avläggas för magistergraden, se Magister. E. till rättegångsverkan, se d. o. — E. a'rtium, studentexamen i Danmark och Norge. — E. benämnas även de vid vissa läroanstalter vid läsårets slut anordnade offentliga årsavslut-ningarna med förhör. W. N. Exa'men communica'ntium, prövning av kommunikanternas religionskunskap före nattvardsgången. Se Kommunionförhör. S.N. Examensbetyg, intyg el. vitsord av myndighet el. lärare rörande en persons vid en examen ådagalagda kunskaper och färdigheter ävensom beträffande hans förhållande el. lämplighet i visst avseende. — I Sverige brukas följ, betygsgrader för insikter och färdigheter i kunskaps- och övningsämnen: Beröm-li g = A = Lauda'tur = 3 s. k. betygsenheter; Med utmärkt berömd godkänd = a = Cum insignio'ri (-e) laude approba'tur = 2% betygsenheter; Med beröm godkänd = AB — Cum laude approba'tur (förkortas stundom till Cum laude el. Cum) = 2 betygsenheter; Icke utan beröm godkänd (förut Med nöje godkänd) = Ba = Non sine laude approba'tur (förkortas ofta till Non sine) = betygsenheter; Godkänd = B = Approba'tur el. Admi'ttitur = 1 betygsenhet; Icke fullt godkänd = Bc = Cum approbatio'ne = % betygsenhet och Otillräcklig (Underkänd) = C = Impro-ba'tur = 0 betygsenheter. — Elevs uppförande bedömes med vitsorden: Mycket gott (A), Gott (B), Mindre gott (C) samt vid vissa läroanstalter därjämte Klandervärt (D). Flit bedömes med vitsorden Mycket god (A), God (B), Mindre god (C) samt vid vissa läroanstalter därjämte Ringa (D). — I betyg över examen vid folk- och små-skoleseminarium förekomma fr. o. m. 1915 ss. vitsord för fallenhet för lärarkallet: Utmärkt (A), Mycket god (AB), God (B) och Mindre god (C). — Vid militära undervisningsanstalter användas jämte de vanliga vitsorden sifferbetygen 0—10, varvid 0—4 motsvara Icke godkänd, 5—7 Godkänd och 8—10 Med beröm godkänd. — Studerande vid univ. och högsk. erhålla efter varje avslutad tentamen (förhör) ett tentamensbetyg. Då erforderligt antal sådana betyg i föreskriven ordning förvärvats, godkänner fakulteten efter ansökan vederbörandes examen vid särsk. examenssammanträde. I en del fall, t. ex. vissa akad. examina, studentexamen, examen från folk- och småskoleseminarium (med undantag för undervisningsskicklighet), organist- och kyrkosångarexamen, kan efterprövning i el. komplettering av examen äga rum. Vitsord, som erhållits vid sådan efterprövning el. komplettering, gäller, som om det givits i resp, examen. — På flera ställen i utlandet har man börjat komplettera el. ersätta de vanliga e. med mera utförliga yttranden el. s. k. psyko-gram. H. S-d. Examensnämnd, nämnd av dels lärov.-lärare ss. examinatorer, dels censorer, inför vilka lärjungar, som åtnjutit enskild undervisning (»pri-vatister»), avlägga studentexamen. Examensvittne, av vederbörande myndighet utsett vittne vid examen. Vid t. ex. studentexamen utses e. av eforus (se d. o.). — 1103 — - 1104 —