Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Exeter
- Exeunt
- Exfoliation
- Exhalation
- Exhaustionsmetoden
- Exhaustor
- Exhibitionism
- Exidia
- Exigibel
- Exil
- Existens
- Existensminimum
- Existensmåleri
- Existera
- Exit
- Exkl.
- Exklamation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EXKLAMATION
samt valv i solfjäderform; i västhallen
skulpturer också från 1300-talet, bland dem sittande
bilder av Englands konungar. Stadens
Guild-hall, omtalad redan på 1100-talet, förnyades
under 13- och 1400-talen, nuv. fasaden är
från 1593. — E. existerade redan under
romartiden, ödelädes 1003 av danskarna, intogs 1068
av Vilhelm I, som byggde slottet Rougemont,
som nu är i ruiner (en del dock inrett till
historiskt museum). På 1700-talet hade E. stor
ylleindustri, som dock redan 1800 hade
upphört. O. P.; M. Bjn.
E'xeunt, se E x i t.
Exfoliation [-Jø'n], avfjällning el. avstötning
av hudens hornlager, t. ex. exfolia'tio lamello'sa
neonato'rum, en »hudömsning», som emellanåt
kan iakttagas hos nyfödda. T. H-n.
Exhalation [-Jo'n], 1) Geol., utströmmande
av gaser vid vulkanisk verksamhet, dels direkt
vid vulkanutbrottet, dels som vulkanisk
efter-verkan och ofta den sista, sedan de fasta och
flytande utbrottsprodukterna upphört (se
Vulkan och V u 1 k a n i s m). K. A. G.
2) Med., utandning, ämnens avgivande
genom lungorna, t. ex. av kolsyra, alkohol.
Exhaustionsmetoden [-Jo'ns-], en av
forntidens grekiska matematiker använd metod för
att vid yt- och volymberäkningar undgå
oänd-lighetsbegreppet, mot vilket vägande
invändningar gjorts av Zenon (se denne). Arkimedes
har använt e. vid cirkelns kvadratur (se d. o.).
Man tänker sig en rätlinig, i allm. oliksidig
månghörning A, omskriven kring, en annan B,
inskriven i kroklinjen, som begränsar ytan i
fråga. Göras alla sidorna tillräckligt små, bör
skillnaden mellan A:s och B:s ytor kunna
göras hur liten som helst, under det att den
sökta ytan till sin storlek måste ligga mellan
A:s och B:s ytor. Kan vid jämförelse av två
ytor C och D, A för C väljas mindre än B
för D, måste C vara mindre än D. Jfr E
u-d o x o s. H. D.
Exhau'stor, apparat, som (i princip
konstruerad som en ventilator, se d. o.) användes för
utsugning av rökgaser (konstgjort drag), för
transport genom rörledningar av spån, kol,
kemiska preparat, spannmål, avfall etc. E.
konstrueras som låg-, medel- el. högtrycks-e.
med ett vakuum från c:a 20 till 500 mm.
vattenpelare och luftmängder om flera tusen
kbm. pr min. R.
Exhibitioni'sm [-Jo-] (till lat. exhibe're,
framtaga), psykiatr., en av Lasègue 1877 införd
benämning på en sexuell abnormitet, yttrande
sig i driften att blotta sexualorganen inför en
erotiskt tilldragande person för att därigenom
förskaffa sig sexuell tillfredsställelse. E.
förekommer ss. symtom vid vissa organiska
själs
sjukdomar men kan också bero på
konstitutionell abnormitet. J. B. J.
Exi'dia, svampsläkte av fam. Tremella'cece,
bildande geléartade, dynlika, veckade
fruktknoppar el. utbredda, hinnaktiga, rynkiga
överdrag av grå, gul, till slut ofta kolsvart färg på
döda grenar el. stubbar. Hit höra E. glandulo'sa,
vårtkrös, E. pi'thya, svartplätt, och E. reci'sa,
snurrkrös, m. fl. O. Gz.
Exigi'bel (fra. exigible), verkställbar, ett
rättsanspråks befintlighet i sådant skick, att det
må verkställas, d. v. s. att det fastställts av
offentlig myndighet el. skiljeman samt föreligger
i föreskriven, skriftlig form (urkund), t. ex.
utskrift av dom el. lagutsökningsutslag,
saköres-längd, restlängd å skatt. En fordran, som
grundar sig å ett skriftligt fordringsbevis säges även
vara e., enär den då kan lagsökningsvis
indrivas. E. K.
Exi'l (ytterst lat. exsi'lium), landsförvisning,
landsflykt. — Se Babyloniska
fångenskapen.
Existe'ns (fra. existence, av senlat.
existe'n-tia), tillvaro, förefintlighet; levnadsställning; om
person: tvetydig el. misstänkt person, »subjekt»,
»individ», ofta i plur. (»tvivelaktiga
existenser»).
Existensminimum. 1) Finansvet., den inkomst,
under vilken ingen skatteförmåga anses finnas
och som därför bör lämnas fri från direkt
beskattning. Dessa inkomster förslå endast till
fyllande av skattedragarens nödvändigaste
behov, och vidare bör beaktas, att dessa
inkomsttagare vanl. betala en i förhållande till sin
inkomst större del av de indirekta skatter, som
i form av tullar m. m. lagts på
livsförnödenheter o. d. — I sv. skattelagstiftning har e.
gjorts skattefritt genom s. k. ortsavdrag, som
fastställas med hänsyn till
levnadsomkostnaderna på orten (grundavdrag) och den
skattskyldiges försörjningsplikt (familjeavdrag) enl.
en av Socialstyrelsen gjord indelning av rikets
kommuner i olika dyrortsgrupper. N. G-t.
2) Nationalek., den levnadskostnad, som är
den lägsta, oundgängliga
»produktionskostnaden för varan arbetskraft» och därför enl. vissa
teorier för arbetslönen utgör arbetskraftens
»normala pris». N. G-t.
Existensmåleri betecknar en
tavelframställ-ning av ett utsnitt ur tillvaron i (relativt) lugn,
t. ex. ett genreporträtt el. en gruppbild. E. IV.
Existe'ra (fra. exister), vara till, förefinnas;
dra sig fram, leva (på).
‘ Exit (lat.), i scenanvisningar: han går ut;
e'xeunt, de gå ut (näml, från scenen).
Exkl., förkortning för exklusive, se E x k 1
u-s i v
Exklamation [-fo'n] (lat. exclama'tio}, utrop.
— 1117 —
— 1118 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Apr 21 18:51:11 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-8/0673.html