EXPEDIERA fund. I den grekisk-ortodoxa kyrkan sker e. med själva dopvattnet: prästen gör trenne korstecken på ytan, mitten och bottnen av dopvattnet för att förjaga de demoniska makter, som finnas i vattnet, och blåser därefter på detsamma för att ingjuta i det den Helige ande. I den romersk-katolska kyrkan ingår e. i dophandlingen: prästen blåser tre gånger i dopkandidatens ansikte och säger: »Gå ut ifrån honom, du orene ande, och giv rum åt Hugsvalaren, den Helige ande». Denna formel behöll även Luther i sitt dopformulär, varifrån det inkom i alla luterska kyrkosamfund. De reformerta kyrkorna däremot avskaffade såväl e. som ock abrenuntiationen, d. v. s. avsägandet av djävulen, vilket i allm. skedde av faddrarna å dopbarnets vägnar. Även i de äldsta sv. dopformulären, Olaus Petris och 1614 års handboks, fanns den ovannämnda e.-formeln kvar såväl som uttrycket: »Jag besvär dig, du orene ande, i Guds Faderns, Sonens och den Helige andes namn att vika från denne Jesu Kristi tjänare N. N. Amen.» Efter åtskilliga stridigheter borttogos dessa e.-formler definitivt i 1811 års handbok; i något förändrad gestalt finnas de dock kvar än i dag i den danska kyrkans dopritual. — Demonbesvärjelser utan samband med dopet voro synnerligen vanliga, under hela medeltiden och långt fram i nyare tid. Bland medeltidens lärde ansågos i sht de judiska rabbinerna för framstående exorcister, varför de anlitades även av de kristna. Då man än i dag i genuint judiska kretsar, åtm. bland det lägre folket, tror, att människor kunna besättas av onda andar, s. k. dibbuk, förekommer här ännu e.; en mycket målande beskrivning av en dylik andebesvärjelse har den judiske förf. Jakob Fromer givit i sin bok »Ghetto-Däm-merung. Eine Lebensgeschichte» (1912). — Litt. till e. vid dopet: N. Munk Plum, »For-sagelsen ved Daaben» (1920). Efr. B. Exo'rdium (lat., början, inledning), inledning till en predikan; i äldre predikokonst föreskrevos ofta långa och invecklade pre-dikoinledningar (t. ex. retoriskt e. i anslutning till grekisk talarkonst, didaktiskt e. med självständig text). • S. N. Ex orie'nte lux (lat.), från österlandet (kommer) ljuset, d. v. s. den högre kulturen har sitt upphov i österlandet (med anspelning på solens uppgång i öster). Exoskelett, hudskelett, se Skelett. Exosnios [-å's], en vätskas el. ett löst ämnes strömning genom en membran inifrån utåt på gr. av osmotisk tryckskillnad. Wk. Exospo'r, e x o s p o'r i u m, bot., se E n dospor e r. Exostos [-å's], se Bensvulst och E n o s-t o s. Exote'risk (efter grek. exoteriko's, till exo, ute), yttre; lämpad för den stora allmänheten; populär. Jfr Esoterisk. Exote'rmisk säges en kemisk reaktion vara, när den förlöper under frigörande av värme E. förening är en kemisk förening, som bildas under värmeutveckling. Se Termo-k e m i. G. J. Exo'tisk (efter grek. exotiko's, till exo, ute, i främmande land), om främmande, särsk. avlägsna (varma) länder, deras inv., förhållanden etc.; med starkt utländsk prägel. Exotisk musik kallas musiken dels hos primitiva folkstammar (se Primitiv musik), dels hos högre stående kulturer i de främmande världsdelarna (se Indisk musik, Japansk musik, Javanesisk musik, Kinesisk musik och Västasiatisk musik). Jfr Jämförande musikvetenskap. E. A. Expander [ikspä'ndo] (eng., utvidgare), sträckapparat med gummisnodder el. spiralfjädrar, avsedd att uppöva muskelkraften. Expande'ra (lat. expa'ndere), utvidga sig. Expansion [-Jo'n], utvidgning; fys., strävan hos en gas att utvidga sig, en följd av den repellerande kraften mellan gasens molekyler. Expansionsbroms, bromstyp, där bromsbandet tryckes mot bromstrummans inre omkrets. Användes mycket på automobiler (se d. o. och Broms). v. S. Expansionsfog, tekn., se Dilationsfog. Expansionsmaskin kan varje kolvångmaskin kallas. Redan James Watt avstängde genom en expansionsslid ångan till cylindern, innan kolven nått botten, varefter ångan uträttar arbete genom sin expansion, se Äng-maskin. Vid större maskiner brukar ångans expansion uppdelas på flera cylindrar. En ångmaskin med hög-, mellan- och lågtryckscylin-der kallas trippel-e. v. S. Expansi'v (fra. expansif), som utvidgar sig el. har böjelse att utvidga sig; meddelsam. Expatrie'ra (jfr fra. expatrier, till lat. ex, från, och pa'tria, fädernesland), fördriva från fäderneslandet, landsförvisa; lämna fäderneslandet, emigrera. Expectora'ntia, se Expektorerande medel. Expedie'ra (fra. expédier, av lat. expedi're, eg.: lösgöra fotterna, till ex, ur, och pes, fot), ombesörja el. uträtta el. vederbörligen behandla; utfärda (skriftlig handling); betjäna (en kund); avsända, befordra; vardagligt: stöka undan, förpassa (ur livet). — Expe- — 1129 — — 1130 —