EXPORT dast de tre förstnämnda slagen, vilka karakteriseras av att förbränningen sker vid konstant volym, d. v. s. som explosion, under det att i dieselmotorn förbränningen sker vid konstant tryck. Jfr indikatordiagram vid art. Förbränningsmotor. v. S. Explosionsskalv, se Jordskalv. Explosionsturbin, kraftmaskin, i vilken explosiva gasers expansionsförmåga utnyttjas i ett el. flera turbinhjul. Se Förbränning s-turbin. Explosi'v [el. e'x-] (fra. explosif- jfr E x -p 1 o d e r a och Explosion), som lätt exploderar el. kan bringas till explosion. Explosiva kulor, kulor, som vid anslaget mot målet explodera el. splittras, så att svårare sår uppstå än de, som förorsakas av vanliga kulor. Se D u m-d u m k u 1 o r. R. Sbg. Explosiva varor, varor, som bestå av el. innehålla kemiska blandningsprodukter av beskaffenhet att kunna hastigt sönderdelas och därvid bilda explosionsgaser. På gr. av sin allmänfarlighet, ha e. v. blivit föremål för särsk. lagstiftning, k. f. 18/s 1928. E. v. delas där i 2 klasser; de lättare exploderande, ss. knallsilver, nitroglycerin, svartkrut, blandningar med am-moniumnitrat el. flytande luft, räknas till l:a klassen. Ingendera klassen e. v. må tillverkas utan särsk. tillstånd av Länsstyrelsen och efter avsyning och godkännande av tillverknings-lokalerna. E. v. skola å fabriken på visst sätt förpackas och emballaget utmärkas på fastställt sätt. Detta märke skall förefinnas vid all transport av e. v. För innehav av e. v. — utom stubin, tändstickor och leksaker — an-norledes än i samband med tillverkning kräves särsk. tillstånd, likaså för handel med e. v., och stränga bestämmelser gälla om upplags-magasin och andra förvaringsplatser. Spräng-ämnesinspektionen lämnar myndigheterna erforderligt tekniskt biträde vid tillämpning av k. f. Vårdslöst handhavande av e. v. är belagt med bötesansvar. E. K. Explosi'vor [el. e'x-] kallas de språkljud, som uppstå, då luftströmmen från lungorna vid tal avspärras och åter framsläppes genom bildandet, resp, upphävandet av en kontakt mellan talorganen. Ju starkare luftströmmen vid kontaktens lösande är, desto starkare blir ljudet. Efter luftströmmens och lösningsljudets styrka uppdelas e. i t e n u e s (starkare) och mediæ (svagare). Tenues äro i sv. alltid tonlösa, t. ex. p, t, k i prat, kratt, tapp, mediæ kunna vara tonlösa, t. ex. p, t, k i spå, stad, sko, el. tonande, t. ex. b, d, g i bada, gadd. — Litt.: L. F. Leffler, »Några ljudfysiologiska undersökningar rörande konsonantljuden» (1874); I. A. Lyttkens och F. A. Wulff, »Svenska språkets ljudlära» (1885); O. Gjerd-man, »Studier över de sörmländska stads-målens ljudlära», 1 (1918). J. S. Expone'nt (ytterst lat. expo'nens, pres. part, till expo'nere, se Exponera). 1) Matem. Produkten av två lika stora tal b, d. v. s. b x b tecknas kortare b2, likaså sättes b x b X b — b3, b x b x 5 X b = b*, o. s. v. I uttrycket b11 (läs: b upphöjt till n) kallas n för e. och anger, hur många faktorer b, som skola hopmultipliceras. Genom uträkning finner man t. ex. 34 = 81, 72 = 49, 106 = 1 million, 1012 = 1 billion. Har e. värdet 2 el. 3, säges man ha kvadraten, resp, kuben på b. Ex. på räkning med e.: b5 x bs = ö13, (55)8 = bi0. H. D. 2) Något för en åsikt m. m. utmärkande. Exponentia'lfunktion [-Jo'n], kallas varje uttryck bx, där b (den s. k. basen) har ett visst siffervärde, men exponenten x tänkes kunna successivt anta alla möjliga värden, även andra än heltaliga (jämför härom P o -tens). Av särsk. intresse är lOæ (se Logaritm) och ex, där e. har det ungefärliga värdet 2,718; ex är den enda funktion, som är = sin egen derivata. Ekvationen: bx x bV—b(x+ y uttrycker e:s s. k. additionsteorem (se d. o.). H.D. Expone'ra (lat. expo'nere), utsätta, blottställa; utställa till allmänt åskådande, utveckla, framställa, utlägga; utsätta en fotografiplåt o. d. för ljusets inverkan. Expone'ringsmätare, apparat avsedd att vid fotografering underlätta ett rätt val av expone-ringstid (se F o t o m e t r i). A. Sv. Expone'ringstabell, sammanställning av vid fotografering lämpliga exponeringstider, beräknade med hänsyn till negativmaterialets känslighet, objektivets ljusstyrka (avbländning), tiden på året och dagen, väderleken och lokala förhållanden i allm. A. Sv. Export [-å'rt] (till lat. exporta're, föra ut), utförsel av varor från det egna landet till ett främmande land; exportera, utföra varor; exportör, person el. företag, som exporterar egna varor el. förmedlar e. för annans räkning. Som konkurrensen i allm. är stor exportörer och även olika e.-länder emellan, är en lämplig organisation av e. ofta avgörande för ett företags framgång. När en producent själv ombesörjer sin e., benämnes den d i -rekt till skillnad från den indirekta, som sker genom förmedling av särsk. e.-företag i hemlandet. Direkt e. förutsätter, att produktion sker i så stor skala, att det arbete, som måste nedläggas på marknadsundersökningar, bearbetning av kundkretsen m. m., blir lönande. För mindre producenter kan i regel direkt e. lämpa sig endast i de fall, då sammanslut — 1137 — — 1138 —