EXPRESSIS VERBIS Stympade el. vanställda naturföremål, som av e. upptagas, föra lätt ut ur konstens sfär, och »uttrycket» blir då misslyckat. E. i Frankrike, representerad av sammanslutningen »les Fau-ves» (se d. o.), var ledande ej minst för utvecklingen i Skandinavien. Kandinskij o. a. ryska målare befordrade den i Tyskland, där Marc, Nolde och Kokoschka blevo dess koryféer (med starkt inflytande också av norrmannen E. Munch). I Sverige tog »Falangen» (se d. o.) upp e:s idéer, som delvis ännu härska i vissa kretsar. — Kubismen med dess försök att genom matematiska figurer fånga tingens kärna, stod i sin abstraktionstendens e. nära. En primitivistisk förenkling förde till dadaism (se d. o.). »Den nya sakligheten», som under det sista årtiondet arbetat sig fram, upptar åter föremålens detaljformer men rör sig alltjämt med en viss stilisering och förenkling, utan att låta perspektiv, proportioner och anatomi komma fullt till sin rätt. Måleriet är e:s egentliga område, men också inom de övriga konsterna blev e. under de nyss förflutna decennierna märkbar. Den summariska behandlingen av mänskokroppen, som Rodins konst visar, ledde inom skulpturen till en e., vars dragning till det naivistiska och primitiva, t. ex. till negerkonsten, blev betecknande. Dess ledare i Frankrike äro Bourdelle och Maillol; flamländaren Lehmbruck var också en föregångsman. I England framstår Jacob Epstein; även ryssen A. Archipenko och tysken R. Belling räknas hit. En utmärkt representation av fransk e. har Kunstmuseet i Köpenhamn fått genom J. Rumps samling (ill. katalog 1929). Inom litteraturen och särsk. på teatern har e. också gjort sig gällande genom en tydlig tendens till förenkling och stilisering samt de hävdvunna formernas ersättande med mera uttrycksfulla, direkt känsloutlösande. Korta meningar, ofta ofullständig satsbildning, våldsamt framstörtande uttryck äro betecknande. En fri rytm gör sig inom lyriken gällande redan hos Verlaine, Maeterlincks dramatik visar stark förenkling. En typisk representant för e. är Claudel. I Tyskland förfäktade tidskr. »Der Sturm» e:s idéer. I dramat försmår man den regelmässiga motivutvecklingen, som ersättes av antydningar och avbrott. Strindbergs senare dramer ha haft stark inverkan på den dramatiska e. i Tyskland. Edschmid och Hasenclever framträda här som e:s ledare. Där — och än mer i Ryssland — har också den sceniska e., som vill taga fullt avstånd från verklighetsbilden, nått en höjdpunkt. Iscensättning och dekorationer (mästare på detta område äro i Sverige I. Grünewald och J. Jon-And) skola blott ge uttryck för dramats inre liv, symbolistiskt. Skådespelarens uppgift är att förtäta detta uttryck genom ord och gester. Ensidigt driven leder e. här lätt till förkonstling. — Litt.: H. Bahr, »Expressionismus» (1922, flera senare uppl.); H. Walden, »Expressionismus, Kubismus, Futurismus» (5 Aufl. 1924); A. Winds, »Geschichte der Regie» (1925); U. Lissitzsky & H. Arp, »Kunst-Ismen» (s. å.); E. Utitz, »Die Überwindung des Expressionismus» (1927); A. Særgel, »Im Banne des Expressionismus» (5 Aufl. s. å.). E. W. Mus. E. betecknar här impressionismens (se d. o.) avlösare. Med uttrycket avser man den moderna musikens obenägenhet att skildra yttre händelser, bilder o. d., i det att den blott vill avspegla den inre musikaliskt-konstnärliga upplevelsen, frigjord från all yttre iakttagelse; karakteristisk för den expressionistiska musiken är samtidigt dess sökande efter helt nya former, under vilka dessa inre musikaliskt-konstnärliga upplevelser kunna uttryckas. Beteckningen e. är såtillvida olyckligt vald för en speciell stilriktning inom tonkonsten, som all musik är expressiv, d. v. s. är uttryck för själsliga upplevelser. — Litt.: A. Schering, »Die expressionistische Bewegung in der Musik (i »Einführung in die Kunst der Gegenwart», 1920). E.A. Expre'ssis verbis (lat.), med tydliga ord, uttryckligen. Expressi'v [el. e'x-] (fra. expressif), uttrycksfull. Expresståg, snabba tåg för särsk. ändamål, ävensom benämning på tåg med uppehåll endast å vissa större platser, för minskning i möjlig mån av restiden mellan utgångs- och slutstationerna. Sådant tåg har vanl. särsk. benämning ss. Nordexpressen, Ostende, Liège (anknytning från Paris), Köln, Berlin till Warszawa el. Riga (Moskva); Medelhav s-expressen, Calais, Paris, Marseille, Nizza, Ventimiglia; Orientexpressen, Calais, Paris, Strasbourg, München, Wien, Budapest, Bukarest; P. & O. Bombayexpressen, Boulogne, Paris, Lyon, Marseille, med fartygs-förbindelser till Indien, Australien, Kina och Japan. Samtliga stå i förbindelse med tåg från London. Internationella sovvagnssällskapet anordnar även lyxexpresståg till förnämligare bad- och kurorter. För tidningsposten finnas även särskilda e. ss. mellan New York och Chicago. E. R. S. Ex profe'sso (lat.), ss. fackman el. sakkunnig. Expropriation [-fo'n] betyder närmast: fråntagande av äganderätt; i vanligt juridiskt språkbruk: tvångsavhändelse av jord för tillgodoseende av något allmänt intresse mot full — 1143 — — 1144 —