EXTRAKTION vet, 9) sluten trupp vid genomtåg med behörigt tillstånd. Omfattningen av e. är något olika i de olika fallen samt mest reglerad för sändebud. Dessa åtnjuta i det främmande landet: a) personlig okränkbarhet, b) befrielse från alt svara inför domstol i såväl tviste-som brottmål med undantag dock för jorda-tvisler, c) deras bostad må ej beträdas av landets myndigheter, men della innebär ej asylrätt (se d. o.); förbrytare, som ej tillhör legationspersonalen, måste alltså utlämnas, d) frihet från alla statliga och kommunala direkta och personliga skatter och avgifter, men ej från grundskatt, tull och indirekta skatter, e) oinskränkt och ohindrad förbindelse med hemlandet, ovillkorlig brevhemlighet, f) domsrätt över egna landsmän endast i den omfattning uppehållslandet medgiver. E. K. Exterritoria'lrätt, rätt att åtnjuta exterri-torialitet (se d. o.) Jfr Asylrätt. Extra (ytterst lat. extra, utom), ss. adj. och adv. (från ty. el. förkortning av extraordinarie o. d.): utöver det vanliga el. normala, särskilt; tillfälligt; extraordinarie; mycket god (gott), utomordentligt; i sammansättningar: utanför befintlig o. d., tilläggs-, motsats: ordinarie, t. ex. extraarbete, extra j u d i c i e 11. Extra anslag, se Statsanslag. Extra ansökningsrätt, se Prästval. Extra'ctum (lat.), se Extrakt. Extradition [-fo'n], utlämning (se d. o.), t. ex. iv förbrytare. Extra eccle'siam nu Ila salus (lat.), »utanför kyrkan ingen frälsning», se Allena saliggörande kyrkan. Extraflora'1 säges skyltapparaten (se d. o.) hos en växt vara, då anordningarna för lockandet av pollinerande insekter (färg, form m. m.) härröra från andra delar än blomman, ss. högblad, mellanblad m. m. En f 1 o r a 1 skyltapparat bildas av blommans delar, ss. hylleblad, ståndare el. pistill. Man skiljer på samma sätt mellan extraflorala och florala nektarier (se d. o.), allteftersom avsöndringen av sockersaft sker från utanför blomman el. inom blomman befintliga delar. O. Gz. Extrahe'ra (lat. extra'here), utdraga, göra utdrag ur; göra ett extrakt (se d. o.). Extrajudicie'll, förfarande som gör undantag från den vanliga rättegångsordningen. E. bestraffning kan åläggas krigsman av vederbörande militäre befälhavare (enl. strafflagen för krigsmakten 23/i0 1914) efter inhämtande av audi-törens yttrande samt kan av fängelsemyndigheterna ådömas fånge för olydnad, vanvördnad mot befäl el. brott mot ordningsföreskrifter o. d. Om e. bestraffning i skolor och uppfostringsanstalter se Aga. E. K Uppslagsbok. VIII. 37 Extra konta'nt, se Kontant. Extra'kt (lat. extra'ctum, eg. det utdragna, till extra'here, utdraga), utdrag (särsk. ur bok, aktstycke o. d.). 1) Farm. Med e. menar man i farmacien den produkt, som erhållas, då en drog behandlas med lämpliga mängder lösningsmedel (menstruum), som sedan helt el. delvis avdunstas. Som lösningsmedel användes vatten, någon gång försatt med mindre mängder syra el. alkali, sprit av olika styrka el. eter. Alltefter den grad, till vilken avdunstningen sker, skiljer man på flytande e. (extra'ctum flu'i-dum), tjockt e. (extra'ctum spissum) och torrt e. (extra'ctum siccum). Flytande e. innehålla i en del det verksamma i en del drog, d. v. s. av t. ex. 100 gr. drog beredas 100 gr. e, Tjocka e. äro mera koncentrerade, i det avdunstningen drives så långt, att de få tjock honungs konsistens. Torra e. äro befriade från all fuktighet och intorkas vid en temp., som ej får överstiga 50°. Extraheringen sker i kärl av glas, porslin el. stengods genom upprepad behandling med lösningsmedlet under viss tid el. genom perkolering. Denna senare metod användes vid framställning av flytande e. och tillgår så, att den pulvriserade drogen packas ned i ett kärl av konisk el. cylindrisk form, benämnt perkolator, i vilken lösningsmedlet får sakta passera genom drogen och avdroppa med en hastighet av 10—30 droppar i min. De först genomgångna 85 delarna tagas för sig, det därpå följande avdunstas till 15 delar, som blandas med det först erhållna, så att 100 delar erhållas. Vid all avdunstning är det av vikt, att den går så hastigt som möjligt, varför man ofta använder vakuumapparater, varigenom drogens beståndsdelar skyddas för alltför lång inverkan av luft och högre temp., för vilka många drogbeståndsdelar äro särdeles känsliga. J. H. 2) Kem., se Extraktion. Extraktion [-Jo'n] (se Extrahera), ut-dragning; härkomst, börd. — 1) Farm., den process, varigenom ett extrakt (se d. o.) bildas. 2) Kem., ett på laboratorier och i den kemiska tekniken använt förfaringssätt att med hjälp av ett lösningsmedel (e.-medel) ur blandningar utlösa vissa beståndsdelar. För e. av vattenlösningar användes på laboratorier en s. k. skiljetratt (fig. 1). Lösningen, som skall extraheras, och e.-medlet, som icke får vara blandbart med lösningsmedlet, nedföras i skiljetratten. Vid omskakning av de båda vätskorna övergår det i vattnet lösta ämnet delvis i e.-medlet. Vattenlösningen avskiljes, och det extraherade ämnet erhålles genom avdestilla-tion av e.-medlet. Detta slag av e. kallas ofta — 1153 — — 1154 —