EXTRAKTIVÄMNEN utskakning. Särskilda apparater för e. av lösningar finnas konstruerade. För e. av fasta ämnen användas apparater, som möjliggöra e. med ett minimum av e.-medel. De bygga i allm. på samma princip som av Soxhlet o. a. Fig. 1. Fig. 2. konstruerade apparater (fig. 2). E.-medlet förgasas i A, och efter kondensation i en kylare B genomtränger det och samlar sig över materialet, som skall extraheras. När e.-cylindern C är fylld, rinner lösningen på gr. av hävert-verkan ned i uppheltningskärlet A, där e.-med-let förgasas på nytt. Det olösta kvarhålles i e.-cylindern av ett filter. Efter e. avdestilleras e.-medlet. Ett annat slag av e. är utlakning enl. motströmningsprincipen (se S o c k e r tillverkning). E. av gaser försiggår i s. k. reaktionstorn (se d. o.). Som e.-medel användas vatten, alkohol, eter, kolsvavla, koltetra-klorid, triklortylen m. fl. E. spelar en stor roll i industrien. G. J. 3) Med., utdragning t. ex. av tänder, av i kroppen förefintliga främmande kroppar, av barnet vid förlossning m. m. 4) . Metall., utdragning av metaller ur deras malmer el. föreningar på våta vägen. Som typiska e.-processer må nämnas cyanidprocessen för guld (Æ d. o.) och läkning med utspädda syror och saltlösningar för koppar (se d. o.). K. A. G. Extrakti'vämnen, sådana ämnen, som med vatten el. organiska lösningsmedel kunna extraheras ur organiskt material ss. växtdelar, organ och vävnader. E. äro sålunda till sin natur ej kemiskt definierade utan variera alltefter utgångsmaterialets art. Inom den fysiologiska kemien talar man t. ex. om muskelns e., vilka utgöras av nukleinsyror, flera olika kvävebaser, ss. karnosin, karnitin, kreatin och anserin, de kvävefria ämnena inosit, mjölksyra och glyko-gen, de fosforhaltiga hexosfosforsyra, adenosin-fosforsyra, guanidinfosforsyror m. fl. Råmaterialet för dessa ämnens framställning är i många fall handelns köttextrakt, som kan sägas vara en blandning av köttets e. — Med kvävefria e. menar man inom agrikultur-kemien vanl. ett foders smältbara kolhydrat. Wk. Extra'ktor, apparat för utdragning, t. ex. av patron-(laddnings-) hylsan vid eldvapen; se Utdragar e. — E. är även benämning på en av C. A. Johansson (1887) uppfunnen maskin, den första för direkt tillverkning av smör ur mjölk. Apparaten består av en yttre del. separatorn, där grädden frånskiljes, och en inre del, kärnan, där grädden vidare bearbetas till smör. T. Wlr. Extralots. Till e. kan nämnas lotslärling, som erhållit styrsedel, berättigande honom att på eget ansvar lotsa fartyg av det djupgående, farlederna inom lotsningsområdet medgiva. Se Lotslärling och Lotsverket. E. Hg. Extralärare, e. o. lärare, som förordnas att under viss tid upprätthålla undervisningen vid företrädesvis allmänna lärov. — E x t r a 1 ä-rareföreningen, se Sveriges extra-lärareförening. Extramunda'n (till lat. extra, utanför, och mundus, värld), utanför världen; en e. gudsuppfattning, ss. hos deismen, betonar Guds transcendens på bekostnad av hans immanens och fattar honom ss. avskild från, helt utanför världen. S. N. Extra ordina'rie (lat. extraordina'rius, till extra o'rdinem), utom el. utanför den vanliga ordningen. E.-s y s t e m e t, sedvanlig beteckning för det i sv. statsförvaltning och rättskipning sedan gammalt rådande förhållande, att ämbetsverk och domstolar i stor utsträckning för sitt arbete använda personal, som icke äger ord. anställning el. på ord. stat utgående avlöning inom verket. Denna personal avlönades tidigare endast med gratifikationer och s. k. ljuspenningar (se d. o.) men har numera erhållit fastare avlöningsvill-kor. Systemets stora olägenheter samt den rättsligt och ekonomiskt otrygga ställning, som ifrågavarande personal intager, ha sedan länge föranlett strävanden för e. o.-systemets inskränkning el. reformering. E. o. tjänsteman betecknar inom den civila statsförvaltningen, till skillnad från extra befattningshavare, under vilket begrepp alla övriga icke ord. tjänstemän sammanfattas, vanligast en sådan tjänsteman, som efter förbere — 1155 — — 1156 —