FABER betydelse. Hos greker, etrusker och romare uppträda de tidigt och få både symbolisk och dekorativ betydelse (sfinx, centaur, siren m. fl.). Under den första kristna tiden ville man ur konsten utesluta den österländska demonvärlden, men den kom igen liksom antika f. och fabeldjur samt ingick som en väsentlig beståndsdel i den romanska konsten och bibehölls delvis i den gotiska. Deras roll var dels symbolisk, dels dekorativ. Under medeltidens slut och nyare tidens början spelade f. en mycket stor roll i Europas konst. Renässansen upptog i dekorativt syfte antikens f., vilka i ursprunglig form gå igen i empiren. E. W. Faber, tysk industriidkarsläkt. K a s p a r F. grundläde 1761 i Stein vid Nürnberg en blyerts-pennfabrik, som under firma A. W. Faber utvecklade sig till en av världens största. Företaget, som sedan 1928 är ett familjebolag (A. W. F.-Castell-Bleistift-Fabrik A. G.), har en leveranskapacitet av 25,000 gross blyertspennor i veckan och sysselsätter c:a 1,500 arbetare. En medl. av släkten F. grundade 1872 Bleistift-fabrik vorm. Joh. F., Nürnberg, som också utvecklats till ett världsföretag, f. n. sysselsättande c:a 1,200 arbetare. T. E-r. Faber, Jakob Stapulensis, fransk humanist, se L e f è v r e d’É t a p 1 e s. Faber, J o h a n n (eg. H e i g e r 1 i n), tysk katolsk teolog (1478—1541), biskop i Wien 1530, till en början humanistiskt orienterad och vän till Melanchthon och Zwingli, sedan en av reformationens ivrigaste motståndare. F. utgav en rad stridskrifter mot Luther, av vilka den mest kända, »Malleus hæreticorum» (1524), förskaffade honom själv tillnamnet »kättar-hammaren». Han deltog även i flera av de viktigare religionsdisputationerna, i riksdagarna i Speier 1526 och 1529 och i Augsburg 1530 samt i författandet av »Confutatio pontifica» (se d. o.). S. N. Faber (Favre el. Le Févre), Peter, fransk jesuit (1506—46), samtida med Ignalius av Loyola vid univ. i Paris och cn av dennes första anhängare. F. grundade den första jesuitkolonien i Tyskland (Köln) och verkade framgångsrikt för jesuitordens utbredning även i Spanien och Portugal. F. blev saligförklarad (se B e a t i f i k a t i o n) 1872; festdag ®/8. S. N. Faber, Peter Christian Fr eder ik, dansk förf. (1810—77), känd ss. visdiktare och förf, till de ännu överallt i Danmark sjungna »Den Gang jeg drog afsted», »I Gaar jeg fik min Tröje», »Höjt fra Træets grönne Top», »Sikken voldsom Trængsel og Alarm». P. R-iv. Faber, F r e d e r i k, dansk zoolog (1795— 1828), regementskvartermästare och auditör i Horsens, har som zoolog huvudsaki. behand- lat fåglar. 1819—21 reste F. på Island, varifrån han hemförde rika samlingar. Bland hans skrifter kunna nämnas »Prodromus der islän-dischen Ornithologie» (1822) och »Ueber das Leben der hochnordischen Vögel» (1826). O.C-n. Faber, Ernst, tysk missionär och sinolog (1839—99). F. utgick 1864 i Rhenska missions-sällskapels tjänst till Kina, där han stationerades i det inre av Kwanglung-provin-sen. Betydande som praktisk missionär, har F. dock framförallt vunnit berömmelse ss. kännare av kinesiskt språk och kinesisk kultur. I mis-sionssyfte utgav han flera bibelkommentarer o. a. för utbred ning av kristen religion och kristen kultur nödvändiga arbeten. 1885 övergick F. till den mera liberalt betonade Allgemeiner evangelischer protestanlischer Missionsverein. G. W. L. Faber, Harald Nicolai, dansk jordbrukskonsulent (f. 1856). Efter kandidatexamen vid Polyteknisk Læreanstalt verkade F. flera år som kemist, dels i Philadelphia, dels i London. 1888, vid tiden för det danska lantbrukets omläggning till huvudsaki. animalisk produktion för export, anställdes F. som konsulent i England. Det är till stor del hans förtjänst, alt den danska produktionen så väl anpassats för den engelska marknaden och vunnit så stort anseende där. Hj. P. Faber, Knud Helge, dansk läkare (f. 1862), d:r med. 1890 (»Telanus som infektionssyg-dom»), prof, i klinisk medicin 1896 vid Köpenhamns univ. F. var dea förste i Danmark, som införde den kliniska föreläsningen i sitt ämne, samt har tagit initiativet till och jämte P. Holst, Oslo, och K. Petrén, Lund, utg. »Lärobok i intern medicin» (1915 ff.). Hans vetenskapliga produktion faller väsentligast inom mag- och tarmsjukdomar, per-niciös anemi, glykosuri och tuberkulos. Vid bekämpandet av tuberkulosen och framför allt vid omorganisationen av det danska medicinal-väsendet ha F :s framstående administrativa — 1171 — — 1172 —