FABRITIUS ledighet skall ingå tiden mellan kl. 10 e. m och 5 f. m. Finnes minderårigs användande i visst slag av sysselsättning medföra synnerlig fara, må K. m:t föreskriva vissa villkor därför el. förbjuda minderårigas användande däri. Så har t. ex. 28/9 1930 utfärdats kungörelse ang. förbud mot minderårigs användande till vissa farliga arbeten. Bland arbetarskyddslagens föreskrifter rörande kvinnors användande i arbete må särsk. nämnas de s. k. moderskapsbestämmelserna. Sålunda föreskrives att kvinna, som fött barn, icke må användas till fabriksarbete de 6 första veckorna efter barnsbörden, därest icke med läkarintyg styrkes, att hon utan men för sig el. barnet kan återgå till arbetet tidigare. Vidare beredes kvinna, som väntar sin nedkomst och med intyg från läkare el. barnmorska kan styrka behov av vila, rätt till viss ledighet. Vidare gäller visst förbud mot kvinnors användande i nattarbete. Enl. detta skall kvinna, som sysselsättes i industriellt arbete, där i regel minst 10 arbetare användas, för nattvila varje dygn beredas oavbruten ledighet från arbetet under minst 11 tim. I denna ledighet skall ingå tiden mellan kl. 10 e. m. och 5 f. m. Vissa eftergifter härifrån medgivas bl. a. för vissa säsongarbeten. Det krav på en lagstadgad begränsning av arbetstiden, som under flera år av arbetarrörelsens representanter framförts, resulterade 1919 uti en lag om arbetstidens begränsning. Lagen var av provisorisk karaktär och ersattes 1921, 1923 och 1926 av likaledes provisoriska lagar. 18/s 1930 tillkom nu gällande definitiva lag om arbetstidens begränsning. Denna gäller liksom de flesta av sina föregångare endast för företag, där i regel flera än 4 arbetare sysselsättas för arbetsgivares räkning. Vidare inskränkes lagens tillämpningsområde, genom att ett flertal slag av arbete undantagits. Så är t. ex. fallet med till sin natur särsk. oregelbundet arbete, arbete, som bedrives av staten, skogsarbete, torvarbete, jordbruk m. m. Som allmän regel gäller, att arbetstiden skall vara högst 48 tim. pr vecka, och den får icke något dygn i veckan överskrida 9 tim. I fråga om regelbundet skiftarbete må annan tidsindelning tillämpas, såvitt därigenom icke uppkommer längre sammanlagd arbetstid för en tidrymd av högst 3 veckor, än att den motsvarar 48 tim. i veckan. Från dessa tidsbestämmelser kunna emellertid vissa avvikelser medgivas efter prövning av Arbetsrådet. Utöver den lagstadgade ord. arbetstiden får övertidsarbete förekomma i viss utsträckning. Så tillåtes övertidsarbete efter behov i de fall, då natur- el. olyckshändelse el. Uppslagsbok. VIII. — 1185 — 38 dyl. vållar avbrott i driften el. fara för avbrott el. fara för liv, hälsa el. egendom. Vidare få enstaka arbetare utföra nödvändiga förberedelse- och avslutningsarbeten under 7 övertidstim, i veckan. I övrigt tillåtes ss. allmän övertid 200 tim. pr år för varje arbetare, som fyllt 18 år. Av dessa tim. få dock högst 48 tim. uttagas under loppet av 4 kalenderveckor. Är ytterligare övertid oundgängligen nödvändig, kan Arbetsrådet meddela tillstånd därtill, dock högst 150 tim. under loppet av ett år. På Arbetsrådet ankommer att pröva, i vad mån den, som fyllt 16 men ej 18 år, får deltaga i övertidsarbete. Slutl. må i detta samband nämnas lag om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete (bagerilagen), som tillkommit för att förhindra det sedan gammalt förekommande nattarbetet i bagerier. Denna lag utsäger intet ang arbetstidens längd för de i bagerierna syssel satta utan bestämmer endast, vid vilka tider av dygnet bageriarbete får utföras (oberoende av vem som utför detsamma). Efterlevnaden av ovan nämnda lagar övervakas av Yrkesinspektionen (se d. o.). E.Piv. Fabrikslagstiftning, se Fabrikshygien och Fabriksrörelse. Fabriksmärke, på fabriksvara el. dess förpackning (kärl, omslag el. dyl.) anbragt märke, som avser att angiva varans ursprung. F. är oftast ett s. k. figurmärke. Om f. hos Patent-och registreringsverket, Stockholm, inregistrerats som laga varumärke (se d. o.), åtnjuter f. skydd mot efterapningar enl. lag s/6 1884. Se även Industriell äganderätt och Kontrollstämpel. E. K. Fabriksrörelse må enl. gällande k. f. W/B 1864 om näringsfrihet i regel envar (en omyndigförklarad näringsidkare el. 16-årig omyndig, så framt förmyndarna samtycka) idka efter anmälan till länsstyrelsen, resp, magistraten, dock icke där kemiskt förfarande erfordras för tillverkningen el. av brännvin, krut o. d. Se Fabrikshygien och Näringsfrihet. E. K. Fabrikö'r (se Fabricera), person, som äger el. förestår en fabrik; även (i sht för några årtionden sedan) titel på hantverksmästare. Fabritius [-i'tsi-], C a r e 1, nederländsk målare (1624—54), verksam i Amsterdam och Delft. F. visar i sitt måleri (figur och genre) släktskap med Rembrandt, vars lärjunge han uppgivits vara. Men han har en självständig uppfattning av ljusdunkelproblemen, samlar ej som Rembrandt allt ljus på figurerna utan låter dem i stället framträda som mörka partier — 1186 —