FAGGOT samfärdseln mellan Sverige och Finland över Ålands hav och åländska öarna», 1 (i »Åland», 8, 1925), m. fl. A.N-ck. Fagersta, brukssamhälle i n. v. Västmanland, Västanfors s:n, c:a 30 km. s. v. om Avesta vid Strömsholms kanal och Bergslags-banan; c:a 3,900 inv. F. har växt upp kring Fagersta bruk. J. C. Fagersta bruks a.-b., grundat 1873, moderbolag i den under Svenska handelsbankens ledning 1926 bildade järnbrukskoncernen, äger och driver järn- och stålverk i Fagersta, sågverk och hyvleri i Uddnäs, båda i Västanfors s:n, Västmanlands län, vattenkraftsstationer vid Kolbäcksån, skogs- och jordbruk m. m., arrenderar och driver fr. o. m. 1927 hela verksamheten vid Klosters a.-b. och Horndals jern-verks a.-b. samt järnbruksrörelsen vid Gimo-österby bruks a.-b. Bolaget äger därjämte samtliga aktier i Forsbacka jernverks a.-b. och aktiemajoriteten i det 1896 grundade Carls-dahls a.-b. (järnbruk, sågverk m. m.; aktiekapital 1,4 mill. kr.). Bolagets omslutning var 31/i2 1929 41,e mill. kr., därav aktiekapital 7,s mill. Under 1929 tillverkade samtliga till koncernen anslutna bruk 68,000 ton tackjärn, 121,000 ton göt samt 89,000 ton valsat, smitt och manufakturerat järn och stål, och deras hela försäljningssumma uppgick till 30 mill. kr. Lth. Fagervik, bruksegendom i Ingå och Karis socknar, Nylands län, Finland; 7 mtl, o. 3,500 har. F. är känt sedan 1500-talet, 1646 anlades här av brukspatronen Carl Bildsten järnverk, som varit ett av Finlands största men nu är nedlagt. 1713 förstördes verket jämte egendomen av ryssarna men återupptogs 1727 av släkten Hising (adlad Hisinger 1770), som innehaft F. till 1904; nuv. ägare är friherre E. Hisingers arvingar. Slottet uppfördes 1762—73 i två våningar med frontespis och två flyglar, omgivet av park; där inrymmes bl. a. stor porträttsamling och bibi., på sin tid katalogiserat av Fagerviks herrgård i Finland. C. J. L. Almquist, som var informator på F. 1814—20. Th.P. Fagervik. 1) Sulfitfabrik i Timrå s:n, Väster-norrlands län, tillhör Wifstavarfs a.-b. Produktionsförmåga 65,000 ton sulfitmassa pr år. Lth. 2) Lotsplats vid Lövstabukten, ö. om Dalälvens mynning. Faggingsystemet [fä'g-] (av eng. fag, släpa, knoga), ett sedan 1500-talet i engelska högre skolor, med skolmyndigheternas medgivande rådande system, enl. vilket en yngre skolpojke i denna egenskap kallad fag, utför vissa tjänar-sysslor, ss. ärenden, uppassning o. d., åt en elev i någon av de högsta klasserna. N. C. Faggorna (förr även i sing. faggan, jfr äldre sv. faggor, remsor av kläderna, nyisl. föggur, restyg, no. fagg, bylte, till den urspr. germ. stammen i ital. fagotto, bylte), i uttrycket »ha el. bära i f.», väl eg. »i kläderna o. d.», föra med sig, ha förkänningar av, »vara i f.», vara förestående. E. H. Faggot [fä'gat], engelsk vikt för stål och järn = 120 pounds = 54,431 kg. N. L. R. Fa'ggot, Jacob, lantmätare, ämbetsman (1699—1777), student i Uppsala 1713, anställdes 1721 i Bergskollegium och 1726 vid Lantmäterikontoret, inspektor där 1736 samt Uppslagsbok. VIII. — 1217 — 39 Fagersta bruk. — 1218 —