FAHLANDER Sumatra till Kina (414). Hans memoarer från resan (»Fo kuo ki», »Uppteckningar om buddistiska länder», övers, bl. a. av J. Legge till eng. 1886) höra till våra viktigaste källor rörande Centralasiens och Indiens historia och samhällsliv under denna epok. B. K. Fahla'nder, Gustaf, militär, se G. E d e 1 s t a m. Fahlbeck. 1) Hans Erik F., skådespelare (1841—86), var från 1861 elev vid Kungl. teatern, spelade från 1866 bl. a. i Chicago, där han grundade och ledde Sv. dramatiska sällskapet, Kristiania och Helsingfors, samt var 1874—82 anställd vid Nya teatern i Göteborg och från 1882 vid de kungl. teatrarna. F. uppbar med ståtliga yttre medel, personlig pondus, temperament och humor representativa roller inom såväl skådespel som komedi, bl. a. Erik XIV, Engelbrekt i »Engelbrekt och hans dalkarlar», Caligula i »Fäktaren i Ravenna», Ludvig XI i »Gringoire», Narcisse Rameau och Kristian II. G. K-g. 2) Pontus Erland F., den föregåendes bror, statsvetenskapsman, politiker (1850— 1923), fil. d:r i Lund 1880 på avh. »Kritiska studier öfver det frankiska rikets äldsta sam-rundsskick», docent i allmän historia s. å. Tidigt delade F. sina intressen mellan vetenskap, ekonomi och politik. Han deltog således i tullstriden på 1880-talet, utgav 1887 broschyren »Den ekonomiska vetenskapen och näringsskyddet», vari han förfäktade protektionismens grundsatser, och var 1888 sekreterare i tullkommittén. Från 1889 var han e. o. prof, i historia och statskunskap, från 1902 e. o. prof, och 1909—15 prof, i statskunskap och statistik vid Lunds univ.; 1903—11 led. av. F. k. (led. av Konstitutionsutskottet från 1909). Som politiker var F. moderat konservativ med en i många stycken modern inriktning, särsk. i ekonomiska, socialpolitiska och författnings-frågor. Därtill var han ivrig försvarsvän och önskade en mera aktiv sv. utrikespolitik. Så verkade han, bl. a. genom broschyren »Svensk och nordisk utrikespolitik» (1912), för ett samgående mellan de nordiska länderna samt mellan dessa och Tyskland. För ett närmande mellan Sverige och Finland var han redan på gr. av familjeförbindelser livligt intresserad. F. var även framgångsrikt verksam inom affärslivet ss. styrelseled. el. ordf, i ett flertal före tag. Hans omfattande forskar- och skriftstäl-largärning faller inom ämnena nationalekonomi, sociologi, historia, statskunskap och statistik. Hans akad. undervisning omfattade de två sistn., och särsk. för statistikens vetenskapliga studium i vårt land har han haft en banbrytande betydelse. Utom talrika tidskr.-uppsatser, främst i »Statsvetenskaplig tidskr.», till vars grundare han hörde (1897) och som han redigerade 1900—18, utgav F. ett stort antal skrifter. Härav må nämnas »Den s. k. striden mellan svear och götar» (i »Historisk tidskr.», 1884), »Sveriges nationalförmögenhet» (1890), »Sveriges och Norges handelspolitik under senare tid» (1892), »Stånd och klasser» (s. å.), vari F. kritiserar socialismens läror och däremot uppställer ett eget omfattande och vittsyftande socialpolitiskt program, »Den statistiska typen» (1897), »Sveriges adel», ett stort anlagt demografiskt verk (2 bd, 1898—1902; tysk övers. 1903), »Sveriges författning och den moderna parlamentarismen» (1904; övers, till franska 1905), ett föregångsverk till den moderna sv. statskunskapen, »Regeringsformen i historisk belysning» (1910), »Die Regierungsform Schwe-dens» (1911), »Engelsk parlamentarism contra svensk» (1916), »Statistiken och den numeriska kunskapsmetoden» (1918), »Klasserna och samhället» (1920). F. upprättade 1918 Fahl-beckska stiftelsen (se d. o.) och donerade 1919 medel till upprättande av en professur i statistik vid Åbo akad. E. T hs. 3) Felix Erik F., den föregåendes son, statsvetenskapsman (f. M/o 1893), jur. kand. 1919, fil. d:r 1925, docent vid Stockholms högsk. 1930, redaktör för »Svensk tidskr.» 1926—30. F., som även är verksam inom politik och näringsliv, har bl. a. av trycket utg. »Riksrättsinstitutet i 1809 års författning» (1924). B. Fahlbeckska stiftelsen vid Lunds univ. grundar sig på en donation av P. E. Fahlbeck 29la 1918 å 250,000 kr. Den har till uppgift att utgiva »Statsvetenskaplig tidskr. för politik, statistik, ekonomi, Ny följd», att genom ersättning för tryckningskostnader och medelst premier uppmuntra och stödja därtill värdiga arbeten i ovannämnda vetenskaper, vilket främst sker genom intagande i serien »Skrifter utg. av F. s.» (f. n. ha 17 vol. utkommit), samt att understödja el. bekosta forskningar av statsvetenskaplig art. Stiftelsen kan även uppställa ämnen för vetenskaplig forskning samt utdela pris för vetenskapliga arbeten. F. s. står under ledning av ett kollegium, bestående av professorerna i statskunskap, statsrätt, statistik, nationalekonomi, historia samt — 1223 — — 1224 —